Sommarplåtis: Kicki Nilsson

Kicki Nilsson jobbar på NA i Örebro. (Det är Kicki till höger.)
Jag och Kicki träffades första gången i Kalmar på Fojo. 
Jag var gästföreläsare där och då fick jag chansen att lära känna Kicki lite. 
Kicki är en väldigt duktig fotograf och full med energi som lätt smittar av sig med sitt sätt att vara.
Nu har halva året av 2012 gått.
Så.


Vad har du sysslat med det senaste halvåret?
Mest intressanta jobbet har varit en serie om asylsökanden i Örebro län.
Vi försökte att i text OCH bild visa hur man lever och bor som asylsökande.
Ett jobb som jag själv kom med idéen till och fick utföra tillsammans två duktiga journalister.
Annars har första halvan av 2012 varit lite sådär. Vi fick i januari info om att ca 100 pers ska bort inom Promedia. Sedan dess har vi gått o väntat på besked om vilka, hur o varför utan att få några svar. Nu vet vi att ca 25 st ska bort på NA men mera info kommer efter sommaren.
Svårt o hålla humör och arbetsglädje uppe under tiden.

Berätta mer är du snäll?
Som vanligt har jag gjort rätt många sportjobb. Tyvärr mer "bevakning" än reportage som jag föredrar.
Och eftersom vi har sparbeting här på NA blev/blir det tyvärr inga resor till tex fotbolls EM eller till OS i London.
Låter bitter så jag får väl slänga in vi på fotoavdelningen ändå har en rätt skön stämning. 
Garvar en hel del ihop och hjälps åt för att få hyfsade förutsättningar att göra bra jobb.
Rent privat har jag joggat 1,5 mil om dagen, styrketränat en del  och käkat galet många chokladkakor. Även testat att göra egen sushi (blev 130 bitar)
Va!? 1,5 mil. Jag har försökt få till en mil om dagen i några månader nu och känner mig duktig med det. Sushi är ju gott och min favorit, men 130 bitar...

Foto: Kicki Nilsson/NA

Har du något sommarprojekt på gång?
Faktiskt inte, möjligen är jag duktigare än normalt på att ta med mig kameran och plåta kalas, fester, födelsedagar och bröllop...
Kan vara dåligt samvete som fått mig till detta.

Åhh, vad spännande, har det gått bra?
Enligt släkt och vänner är jag otroligt duktig :o)

Ska du ha någon semester i sommar?
Jepp, kör sista passet idag. Ledig i en månad.

Foto: Kicki Nilsson/NA

Blir du stressad av att det bara blir mörkare nu?
Nej inte alls, gillar inte hårt ljus och dessutom finns det många chanser kvar till fina sommarnätter än. Eller?

Tycker du sommaren höjer bildkvalitén eller sänker den?
Både och...
Eftersom nyhetspulsen går ner så gör vi många "enkla" och snabba jobb som fyller men som egentligen inte har nått större innehåll.
Däremot är det alltid kul att det kommer duktiga, peppade sommarvikarier med nya ideer o infallsvinklar.
I sommarlunken kan det finnas bra läge att ta lite plats och möjligheten finnas att få göra iaf ett lite mer tidskrävande bildjobb.

Hur gör du för att hitta din inspiration?
Försöker träffa och framförallt lyssna på människor jag möter i alla olika sammanhang.
Kollar på andra fotografers bilder och naturligtvis kollar din blogg :o)
Haha, tack för det:-) Nu ska du få inspirera på den.

Foto: Kicki Nilsson/NA

Ska du till Perpignan?
Nej tyvärr. Har aldrig varit där och det borde vara dags!

Har du någon tanke på hur bildjournalistiken kommer förändras i framtiden?
Oj, svår fråga.
Det finns många infallsvinklar där.
På NA ska var tredje journalist sägas upp och vi är inte den enda tidningen som sparar.
Hur det blir efter nedskärningarna kan jag inte svara på. Hur arbetet för en fotograf på NA ser efter det vet vi i dagsläget inte.
Ska vi i fortsättningen bli mera av multijournalister och vad blir i så fall följden av det?
Man hoppas naturligtvis på att vi istället kommer att välja hårdare och mer rätt på  vilka jobb som ska bildsättas.
Vem som sen äger frågan om vad som är "rätt" bildjobb är också det en fråga...
Enligt vår ledning kommer det inte leda till någon som helst kvalitets sänkning.
Vi ska jobba smartare och lyssna mera på vad läsaren vill ha.

Hur kommer vi i framtiden att använda oss av läsaren och deras egna bilder är en helt annan fråga.
Tror inte att medborgarjournalistiken kommer leda till bättre bilder, möjligen till fler. Möjligen blir journalistiken mer demokratisk men frågan är om det är rätt bild som kommer fram.
Också finns problemet med att vi idag har mycket svårare att komma in på skolar, sjukhus, gallerior och en del andra arbetsplatser.
Något jag inte alls upplevde när jag började plåta -96

Foto: Kicki Nilsson/NA

Foto: Kicki Nilsson/NA

Är du orolig för det?
Absolut.
När människor per automatik oftare och oftare säger nej till att ställa upp. Oftare vill vara anonyma.
När vi inte riktigt hittar tiden att ringa några samtal till, hitta rätt person, plats och tid för att göra jobbet på bästa sätt.
Detta är saker som definitivt oroar mig.
Sen finns det en massa härliga saker också. Tekniken har gjort att vi kan nå ut till fler med bilder, bildspel, filmer.
På nätet finns hur mycket plats som helst. Kan vi bara se till att tidningarna satsar finns det många möjligheter.
Shoot it Live kanske inte är det bästa sättet för att ta bra bilder men får vi över en miljon visningar på na.se under ett studentfirande i Örebro så kanske inser att vi behövs.
Och att det går att tjäna pengar på oss, att vi inte alltid är den "tärande" redaktionen.
Intresset för bild bland "vanligt" folk känns dessutom större än någonsin just nu och det bådar väl gott för framtiden.


Tack Kicki för hjälpen. 
Njut semester nu och försök att öka till 1,7 mil om dagen nu när du ändå är ledig:-)

Foto: Kicki Nilsson/NA

Nominerade och hänger på väggen

Som du vet om du hänger med här så är det kvällsfotografen 15-23 som nominerar veckans bilder.

På fredagsbönen så röstar vi fram veckans vinnare.

Här har du veckans skörd.

Fredagsbön 16:00 imorgon alltså.

Vilken tycker du ska vinna?

HM

Sommarplåtis: Annika af Klercker

Här tittar Annika af Klercker fram i gräset. Annika är en driven och duktig fotograf som tar sig för saker och ting. Under min chefsperiod ringde hon mig och frågade om hon fick komma ner och göra prao hos oss i en vecka. Jag tyckte det var så roligt att jag sa ja direkt.

Hon kom, hon sågs och jag hoppas hon inspirerades och sen drog hon tillbaka till Stockholm.

Mig och mina kollegor och många med oss har hon inspirerat tillbaka.

Nu har det gått ett halvår av 2012.

Så.

Vad har du sysslat med det senaste halvåret?

Jag har haft ett omtumlande och intensivt halvår. Jag har faktiskt aldrig varit så mycket på resande fot - men jag har nog aldrig heller varit så mycket sjuk som jag också varit.

Vintern innebar till en början en massa vardagsjobb och småresor. Jag var minst sagt ganska sliten när jag i slutet av februari åkte till Dubai med galoppvänner och bland annat såg en av världens största galopptävlingar, Dubai World Cup. (På en arena som svalde 80 000 personer. Jösses.) Det var en intensiv resa i ett märkligt land. Tyvärr råkade jag bli rejält sjuk under resan och fick plåta cupen i den värsta feberyran. 

Därefter åkte jag till Kosovo för att göra ett jobb för tidningen Expo. Tillsammans med reportrarna Anders Dalsbro och Erik Sidenbladh gjorde vi ett reportage om romernas situation där. Bland annat träffade vi unga romer som var födda och uppvuxna i Sverige - men på grund av deras föräldrars ursprung hade de nu blivit utvisade till Kosovo och till staden Mitrovica. En stad och ett land de helt saknade släkt, språk eller annan anknytning till. Jag ska inte sticka under stol med att det var ett för jävligt tungt jobb. Det var inte helt lätt att försöka sova när man kom tillbaka till hotellet på kvällarna.

I april begav jag mig sedan ut på äventyr på andra sidan atlanten. Jag reste till Los Angeles för att deltaga i en sportfotoworkshop, kallad "Sports Shooter Academy". En kurs grundad och arrangerad av ett gäng fotografer. Nikon är med och sponsrar (bland annat betalar de collegestudenters kursavgift!) och har med hela containrar med utrustning som man har möjlighet att låna och prova. Deltagarna kom från hela USA - de har tidigare med jämna mellanrum haft deltagare som kommit utanför USA - men jag var nog det mest exotiska de någonsin varit med om. 

För mig var kursen ett sätt att hitta tillbaka till någon form av känsla av att det faktiskt är roligt att fota. Jag fick leka - prestigelöst - utan tanke på att jobba eller få hem bilder. Och det är verkligen något jag har saknat efter att ha jobbat otroligt intensivt i många år.

Foto: Annika af Klercker

Har du något sommarprojekt på gång?

Sommarens projekt är helt och fullt att jobba på Svenska Dagbladet - och efter den intensiva våren får det vara nog så bra! Utöver det använder jag en stor del av min lediga tid till att träna agility med min jycke! Vi är nyblivna klubbmästare och måste slipa på formen inför sensommarens tävlingar! (Blink blink om chefen läser det här så att jag får ledigt någon extra helgdag i augusti!)

Ska du ha någon semester i sommar?

Nix. Efter kursen i LA unnade jag mig lite semester i Kalifornien dock!

Foto: Annika af Klercker 

Blir du stressad av att det bara blir mörkare nu?

Jag hyser hopp och ser det som att sommaren inte har börjat ännu!

Tycker du sommaren höjer bildkvalitén eller sänker den?

Allt som gör att man inte sitter och fryser höjer kvalitén!

Hur gör du för att hitta din inspiration?

Svårt att säga huruvida man någonsin känner sig full av inspiration - eller om det mest handlar om grav prestationsångest och skräck. Tror på det sistnämnda. Skräck och ångest tvingar ur en idéer!

Foto: Annika af Klercker

Ska du till Perpignan?

Nej. Har faktiskt aldrig varit där, hoppas att det blir ändring på det så småningom.

Har du någon tanke hur bildjournalistiken kommer förändras i framtiden?

Jag försöker vara optimist och tänker att ipads och webb kan bli ett bra komplement till mindre tabloidstorlek på tidningarna och annat minskat utrymme. 

Är du orolig för det?

Det finns för mycket annat att oroa sig för. Som klimatförändringar och köttätande till exempel.

Tack snälla för hjälpen.

Foto: Annika af Klercker

Bildtexter.

1: Startfältet passerar upploppssträckan under första varvet i Dubai World Cup.

2: Systrarna Elvira och Elmira, boende i ett romskt läger utanför Mitrovica. Och Tina Gusani som blev utvisad från Sverige till ett land och en stad hon inte kände och som hon aldrig hade varit i

3: Stefan Löfvens första officiella framträdande - dagarna innan Tommy Weidelich petades från posten som ekonomisk-politisk talesman.

4: En bild tagen under workshopen i LA.

Penn

Jag hinner med en finlunch med Ola Torkelsson och Daniel Nilsson.

Innan maten ser vi Irving Penn på Moderna musset.

Tack kamrater.

Sommarplåtis: Åsa Sjöström

Foto: Knut Egil Wang

En av mina fina kollegor här på Sydsvenskan , Åsa Sjöström händer det alltid mycket runt. 

På bilden står Åsa bredvid sin vän Elin Berge. Åsa jobbar här hos oss på Sydsvenskan till vardags men är också med i bildbyrån Moment som du säkert vet precis gjort en resa genom Norden. 

Du läser om det här och har säkert redan följt dom på deras blogg under resans gång.

Jag kan inte låta bli att vara lite avundsjuk på den där gruppen ändå och jag blir glad när Åsa tar tjänstledig och sticker iväg och gör sina egna grejer. 

Det kan vara till Afrika men även runt Jämtland och Värmland alltså.

Åsa har under det här halvåret också tagit emot två (2) priser i Årets Bild som delades ut här i Malmö i mars. 

Jag har såklart bloggat om det tidigare i våras och hon har också fått ett hedersomnämnande i Röda Korsets journalistpris.

Du missade säkert inte att hon dessutom sålde en av hennes balettbilder på Bukowskis under våren.

Så.

Vad har du sysslat med det senaste halvåret? 

Senaste halvåret har gått lite på halvfart, det var en tung och inspirationslös start på 2012. Vi tappade två fina kollegor, Karl Melander och Johan Bävman. Det har varit lite svårt att hitta tillbaka till den glädje vi hade när du var chef. Nu är det mycket tid som läggs på diskussioner kring hur vi ska lösa vår arbetssituation på bästa sätt utan att sänka nivån och det är svårt. Tiden finns inte riktigt. 

Inspirationen och gnistan har börjat komma tillbaka lite och jag har försökt att göra ett par grejer under våren. 

När tiden räcker till. För en gång skull utan att ge mig in i tunga dokumentära skildringar, för det hade jag nog inte mäktat med rent känslomässigt. 

Berätta mer är du snäll? 

"Elvis lever". 

Jag fotograferar människor som fullkomligt älskar Elvis Presley och samlar på allt som har med Elvis att göra. Elvis är en så stor ikon att han blir lite som en Gud. För många blir han en person att se upp till och dyrka såpass mycket att det stärker och engagerar människor och får dem att må bättre. En del av de jag träffar tror att Elvis fortfarande lever. Och vad vet jag?  

Gunnevi midsommardans, Värmland. Scandinavian Moments.               Foto: Åsa Sjöström/Moment

Har du något sommarprojekt på gång?

Yes! 

Scandinavian Moments är ett gemensamt projekt tillsammans med mina kollegor på Moment. Vi är tio fotografer som gör en gemensam roadtrip med tåg genom Skandinavien och fotograferar ganska oplanerat men med ett tema som vi själva valt. Jag har fokuserat på Fika-kulturen och Rockabillys men det senare insåg jag tidigt att det skulle bli svårt på en sådan intensiv resa. Så stora fokuset låg på Fika´t. Fika kulturen är för oss i Sverige ett väldigt unikt men vanligt sätt att umgås, du kan hitta fikande människor överallt och runt fikabordet skapas historier, skvaller och även gemenskap. Du kan också fika på egen hand men det är inte under samma utsträckning. 

Vi ursäktar oss dessutom gärna om man inte har något att bjuda på till kaffet. 

Åhh, vad spännande, har det gått bra?
Jag hoppas det! Jag vet faktiskt inte ännu, men jag skickade iväg 25 rullar film igår så får hoppas att jag blir glad när luppen kommer fram och jag kollar igenom materialet. 

Det kan ju bli katastrof… Jag är lite ovan med film och litar inte riktigt på att mina ögon ställer skarpt. 

Fikastund på Vildmarkscafét i Åsarna. Scandinavian Moments.               Foto: Åsa Sjöström/Moment

Ni i Moment skulle välja in någon ny medlem, är det klart än?
Nej, vi har fått in en hel del ansökningar, men vem det blir är inte bestämt i nuläget. Vi har haft full fokus på Scandinavian Moments. 

Ska du ha någon semester i sommar?
Ja. Kameran åker med på semestern, både Rolleiflexen och min slitna Canon.

Munkhätteskolan, Malmö.                                                                  Foto: Åsa Sjöström/Sydsvenskan

Blir du stressad av att det bara blir mörkare nu?
Mmm, det känns lite som höst i luften just nu, men jag har två veckor kvar på jobbet och hoppas på bättre väder. 

De ljusa sommarnätterna är fantastiska för fotografi, så det är klart jag får ångest för det annalkande mörkret.

Hur gör du för att hitta din inspiration?
Jag får främst min inspiration genom kollegor, familj, vardagliga möten, fotoböcker och utställningar. 

Resan genom Skandinavien tillsammans med Elin Berge och Knut Egil Wang var fantastiskt inspirerande och lärorikt. Jag trodde inte det skulle vara så roligt att jobba med andra fotografer kring mig på detta sätt. Vi är ju lite av ensamvargar, men det gick förvånansvärt bra.

Ska du till Perpignan?

Jag skulle vilja åka, men vi får se. 

Ska du?

Vet inte ännu, vi får se. Tack Åsa för hjälpen och vi ses ju på bildredaktionen när som helst.

Kul. 

Det är en ära.

Newroz Ötunc, grundare av organisationen Tänk Om.                     Foto: Åsa Sjöström/Sydsvenskan

Brun

Igår plåtade jag en handbollstränare i Lund. På kvällen skickade jag honom bilderna för jag hade lovat det. Ett tips är att göra det när det väl är publicerat.
Men igår fick jag ett mail innan publicering att han var nöjd och hade gjort den här lite zepiatonad.
Ja, varför inte?

C1:an

Men idag kan jag väl inte hävda att jag har bilden på C1:an va?

Eller kan jag det?

Den stora bilden har Åsa Sjöström tagit men vi har ju också en bild av en bok som vi säljer längt ner till vänster. Att det råkar vara ett uppslag där min bild från Grekland är med.

Gills det då? 

Det är torsdag.

Sommarplåtis: Linda Wikström

Nu har snart halva 2012 gått. 
Tiden går fort och nu blir det bara mörkare och mörkare framöver.
Jag har bett några fotografer kolla genom sina arkiv från det senaste halvåret och se vad dom gjort. 
Lite som en sommarplåtis alltså.


Linda Wikström bodde här nere i Malmö för länge sedan och jobbade hos oss på Sydsvenskan men tog med sig man och hästar (antar jag) och flyttade upp till Luleå där hon jobbar idag på Kuriren.
I Luleå är det midnattssol och det är 200 asa dygnet runt.
Typ.
Linda blir den första fotografen i en liten serie som jag jobbar med alltså.
Snart är det halvårsskifte som sagt.
Så.


Vad har du sysslat med det senaste halvåret? 
Mycket sport blir det.

Berätta mer är du snäll? 
Vi bor i Luleå, här gillar man hockey och basket, vi har två basketlag i toppeliten samt elithockey. Vi gör bilagor inför starten och reser med på bortamatcher, inte alla men några.

Foto: Linda Wikström/Norrbottens-Kuriren

Har du något sommarprojekt på gång? 
Nope, inte än så länge.

Ska du ha någon semester i sommar? 
Ja 4 veckor och då ska jag ned till härliga Skåne!

Blir du stressad av att det bara blir mörkare nu? 
Lite, jag älskar ljuset vi har här uppe på sommaren.

                                                                                        Foto: Linda Wikström/Norrbottens-Kuriren


Kan ni förresten jobba dygnet runt just nu? 
O ja!

Tycker du sommaren höjer bildkvalitén eller sänker den? 
Jag tycket att hösten är bäst, sommaren känns lite mycket badbryggstester och väderjobb.

                                                                                        Foto: Linda Wikström/Norrbottens-Kuriren


Hur gör du för att hitta din inspiration? 
Läser tidningar, ser filmer och kollar på dokumentärer. Intressanta människor/möten som öppnar nya dörrar.

Ska du till Perpignan? 


Nej tyvärr, har aldrig varit där men skulle hemskt gärna vilja åka dit någon gång.

Har du någon tanke hur bildjournalistiken kommer förändras i framtiden? 
Slutar inte sparkravshetsen hos tidningskoncernsägarna sparar dom snart bort sig själva, och tyvärr försvinner en del av skaparglädjen med det evigt "nya" organisationerna. Vi ska göra mer och till fler på mindre tid. Behovet av bilder kommer bara att öka, men kvalitén?

Är du orolig för det? 
Jo,  emellanåt.


Tack så mycket för hjälpen Linda.

Foto: Linda Wikström/Norrbottens-Kuriren

Sommarbabe?

När jag stod på springbandet igår så slog det mig att det här med att skriva om mig själv som går på olika fotbollsmatcher är ju rätt segt.
Bloggen kom ju till lite för att berätta om andra.
Också.
Tycker jag missat det lite på slutet och då blir jag så trött på mig själv.

Förr hade många tidningar något dom kallade "Sommarbabe" eller kanske det var "Sommarflickan"i tidningen.
Jag vet att Kvällsposten hade det och Staffan Johansson åkte runt som pressfotograf alltså och tog bilder på kvinnor som sytt sina egna baddräkter.
Ja, du hör ju hur det kunde vara.

Radion har ju alltid haft sina radiopratare och den idén gillar jag.
Blir lite sur att jag inte kommit på det lite tidigare bara.
Nu kommer idén när jag står på springbandet i slutet av juni.
Dumt.

En svaghet jag har men som jag ibland försöker se som en styrka är att det gärna går fort till handling. Det var också en grej jag hade svårt med när jag var chef.
Mycket som jag ville göra innan lunch kunde ju ta 8 månader innan det var beslutat och klart.
Nej, handling direkt men då kanske det inte alltid blir så himla genomtänkt heller.

Ja, ja.

Jag knåpade ihop några frågor så som jag gjort till dom nominerade fotograferna i Årets Bild om du minns du som följer bloggen och sände dom redan igår.
Medan jag sände dom så insåg jag att jag kanske borde göra detta ännu seriösare till nästa sommar.
Vi får se.

Men istället för "sommarbabe" eller något annat så landade det istället i "Sommarplåtis" där du som läsare får en inblick i ett gäng fotografers första halvår av 2012 här på bloggen.
Det kommer löpande så som fotograferna svarar på frågorna.
Det är ingen djup sittning eller någon lång intervju alltså, även om jag gärna haft tid till det och gjort det på det sättet.
Som sagt, nästa år.
Här är fotografernas egna ord om det första halvåret som gått av 2012.

Häng med här på bloggen så får du alltså möta ett gäng svenska fotografer.

Drobon

Går igenom min Drobo och kollar.

Jag har ju varit i Japan i år. 

Nominering?

Kan jag verkligen nominera denna till veckans bild?
Henrik Rosenqvist och Anders Sandström.

289 kr

Idag innan jobbet så var jag och hämtade min nylagade 70-200mm på servicen.
När jag var där så lämnade jag också in min helt nya mark3 som hängt sig på något sätt.
Det ska inte kosta något dock så det är ju soft.

Jag har jobbat 19 år på Sydsvenskan och vi har alltid haft Canon här under den tiden. Det som slår mig är att jag aldrig behövt laga en enda pryl under min tid här.
Saker kan ha gått sönder men det är inte alls vanligt och har dom gått sönder så har jag kunnat laga dom på OS eller ett EM. Eller kanske ett VM med för den delen.
Det är ett bra betyg tycker jag.
Jag råkade doppa ett hus en gång i sundet och där är vattnet salt och det lämnade jag in på ett sportevenemang men det gick inte att laga alls tyvärr.
Men annars har det flutit på fint.

Sing a song!

Steve McCurry 1

Alltså det som bröderna Broman har gjort för fotografiet med Fotografiska är helt grymt.

Jag är så imponerad och blir så glad när jag är där.

Alla vi som jobbar med fotografi borde inse vad det betyder för oss och vårt yrke.

Men det är roligt att komma till Köpenhamn också.

Dom kan också. Just nu ställer Steve McCurry ut på Øksnehallen i byn.

Ta dig dit och ta en titt, det är riktigt fint.

Här ser du massor med filmer med Steve. Gör det, verkar vara en så fin människa.

Steve McCurry 2

Foto: Steve McCurry

Steve älskade Kodachrome och såg också till att få den sista rullen film som gjordes.

han ville som någon slags hyllning ta den sista rullen.

36 knäpp.

Han började med Robert De Niro och åkte sedan till Indien.

Knäpp efter knäpp.

Åker du till Øksnehallen så ser du en fin film om det hela, men jag hittar den tyvärr inte just nu.

Läs mer här.

Steve McCurry 3

Du känner igen ögonen, alla har sett dom. Just nu hänger dom alltså i Köpenhamn.
Här nedanför ser du dessutom jakten på kvinnan som har dom.
Steven McCurry heter alltså fotografen.

Lolla!

Lolla!
Jag fick in en bild idag också på C1:an. Mycket fotboll som sagt.
Idag är det onsdag.

Ingen boll idag vad jag vet. Ska hämta min 70-200 och se om dom kan hjälpa mig med den där uppdateringen på den alldeles nya kameran.

Men först.
Steve McCurry i Köpenhamn.

Canon

Sara

Vår duktiga och fina, men också väldigt glada praktikant Sara Johari har nu slutat sin praktik.
Nu jobbar hon som "vanligt" istället.
Tror ni inte hon rundade av sin praktik med en serie på "in på livet" där hon både skriver och fotograferar själv.
Respekt på den!