När du vaknar nu på morgonen och sliter upp lucka 8 så sitter Therese Jægtvik mot ett stenröse på en bild hennes sambo Thomas Karacs tagit. Therese tog två priser senast i i Norska Årets Bild. Dels fick hon pris för ett sportreportage hon gjort, men som om inte det räcker också ett pris i klassen "Öppen klass".
Ja, du hör ju själv. Du och jag kommer höra mycket mer om och se mer av Therese i framtiden. Ska vi inte öppna luckan istället?
Therese Jægtvik mina damer och herrar!
----------
Hur har coronapandemin påverkat dig?
Nå bor jeg i Sandnessjøen, et lite sted hvor det heldigvis har vært svært lite lokal smitte, og har derfor ikke merket så veldig mye til de strengeste restriksjonene i hverdagen. Jeg fikk fast jobb i Helgelands Blad et par måneder før pandemien startet for fullt, og ble heller ikke permittert. Jeg måtte ha hjemmekontor i to uker i mars, da jeg var forkjølet. Føler meg heldig på den måten, men med oppblussing av smitte over hele landet i høst, regner jeg med at det kommer hit etterhvert og.
Nyhetsstrømmen fra den store verden har jo vært noen hakk mer stressende å følge med på enn tidligere år. Ellers får jeg ikke sett så mye til venner og familie, spesielt de som bor langt unna og i andre land, og det er jo selvfølgelig fryktelig kjedelig.
Är det några bilder du är extra nöjd med från året?
Sånne spørsmål er de vanskeligste jeg får, for jeg blir veldig ferdig med fotografiene mine så snart jeg har levert de i fra meg. Også er jeg svært selvkritisk, som jeg føler er en gjenganger for de fleste som holder på med foto!
Men har fått gjort mye gøy. Har reist en del til øyene som ligger i dekningsområdet til avisa jeg jobber i, og det er fantastisk mye fine plasser i dette området. Og møtt mange fine folk.
Berätta mer?
Før pandemien dekket jeg blant annet en håndballturnering for barn, som endte opp som et slags fotoessay om det å være målvakt. Under pandemien har jeg blant annet dekket en minifestival på øya Selvær, som var fantastisk flott. En hel festival gjort på dugnad av øy-befolkningen! Og korona-vennlig, med færre folk enn en typisk festival. Utrolig koselig opplevelse. Også intervjuet jeg forfatteren Roy Jacobsen om hans nye bok, som må være den største kjendisen jeg fikk møtt gjennom arbeid i år, hehe. Vårens lamming på en forskningsgård her på øya som jeg bor på dekket jeg også, det var på en måte litt betryggende å se at noen ting fortsatte som normalt under begynnelsen av korona-perioden.
Vad betyder det för dig att fotografera?
Utrolig mye. For meg som i utgangspunktet er sjenert og innadvendt, åpner det opp for å treffe mennesker jeg ikke hadde møtt ellers. Både folkene jeg fotograferer og andre fotograferende folk. Jeg lærer så mye av å snakke med disse menneskene, og liker best når jeg kan intervjue og ikke få så mange spørsmål om meg selv tilbake.
Når jeg er ute og fotograferer for en reportasje eller jobber med et prosjekt, og har god tid, da klarer jeg å være hundre prosent til stede i øyeblikket også.
Det er rett og slett skikkelig befriende. Så bare håper jeg at de som ser bildene får noe ut av dem også.
Vad skulle du göra om du inte längre fick, eller inte längre kunde fotografera?
Da hadde jeg vært malekunstner og håpet på å bli lotto-millionær, tror jeg. Eller mer realistisk sett hadde jeg vel vært journalist i ei lokalavis, som er det jeg er nå.
Har du någonsin känt tvivel på dig själv som fotograf?
Hele forbanna tiden. Det er heller noen små øyeblikk innimellom hvor jeg tenker: "herregud, det her kan jeg jo!"
Du ska skriva en kontaktannons - hur beskriver du dig själv med fem ord?
Litt artig på en måte.
Vilken är den vanligaste frågan du får när du går bort på middag?
Sånn i tilknytning til at jeg er fotograf spør mange folk "hva liker du best å fotografere?".
När var du riktigt lycklig senast?
Siste soppturen for sesongen, da fant jeg så sykt mange kantareller. Ble sånn ordentlig glad.
Du måste tatuera dig, vilket motiv blir det?
Har allerede to! Neste blir en søt nordflaggermus.
Hur är du som bilförare?
Motvillig. Liker ikke spesielt å kjøre, ser på det som et nødvendig onde. Går greit, selv om det er kjedelig.
När blev du vuxen?
Følte meg forsåvidt voksen da jeg kjøpte min første bil. Måtte få pappa til å sjekke den ut for meg først, da. Men likevel.
Vilket är ditt sämsta köp?
Et regntrekk til kameraet mitt, det har jeg faktisk aldri brukt. Har fått et kamera ødelagt av fuktskade etter å ha vært ute i regnvær, så burde kanskje vært brukt minst en gang.
I filmen om ditt liv, vem spelar dig då?
En sånn overdrevent søt dukke-versjon av meg, noe ala Baby Yoda (eller.... "The Child" som den heter). Pitteliten og stutt med et minikamera rundt halsen.
Vad ogillar du i din personlighet?
At jeg er så glemsk og har en slags lammende form for beslutningsvegring, helt til jeg plutselig bestemmer meg.
Vad är din bild av total misär?
Barn som lider på noe vis, krig og klimaforandringenes konsekvenser med utrydding av arter og andre katastrofer.
Vad ogillar du i andras personlighet?
Smålighet, mangel på velvilje og arroganse.
Vilken levande människa beundrar du mest?
Det er så mange! Men beundrer veldig mennesker som arbeider innen helse og omsorg, sånn på generell basis.
Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?
Utseendet, om det passer inn i skjønnhetsidealer. Det er ganske oppskrytte greier.
Vilken är din största fobi?
Store dyr på havets dyp.
Vad är din största rädsla?
Jeg er selvfølgelig redd for at det skal skje noe fælt med mine nærmeste, men i det større bildet er jeg ganske redd for det meste av klimaendringer, krig og sånt.
Vad gillar du allra minst med ditt utseende?
Prøver ikke tenke så altfor mye over sånt, men skulle gjerne hatt et digert hollywood-glis. Men får klare meg med de små babytennene jeg har. Går fint det og.
Var skulle du helst av allt bo?
På ei øy langt uti havet med få naboer, men som samtidig er nær en større by.
Vad värdesätter du mest hos dina vänner?
Det er jo forskjellig hos forskjellige venner, men sånn generelt er de godhjertede, smarte og morsomme folk. Det setter jeg enormt pris på!
Hur skulle du vilja dö?
Kjapt og smertefritt. Sovende.
Vad är din största extravagans?
Julepynt! Bruker merkelig store mengder av penger på det.
När ljuger du?
Jeg er kjempedårlig til å lyve, har null pokerfjes, så prøver å unngå det. Men svarer gjerne "neida, jeg var våken" hvis noen ringer og vekker meg.
Vilken är ditt favorityrke?
For meg selv så er det nok fotograf. Men satt i et større perspektiv må det jo være noe som sykepleier, fisker eller lærer.
Vad är ditt motto?
Kan ikke si at jeg har noe motto egentlig? Prøv å være snill?
Nämn några saker du gör när ingen ser dig?
Synger for katten, snakker med plantene.
Ångrar du något i livet?
Jada, men vil ikke si det en en type anger som er tung å bære, men mer som "æsj, det var jo litt dumt egentlig"-følelse. Man lærer jo et eller annet av alt man angrer på, så er heldigvis ikke bortkasta.
Vad gör du i jul?
Da skal jeg og samboeren min på hytta til familien min sammen med mamma og pappa. Den ligger på ei lita øy som heter Austbø.
--------
Tack så mycket för hjälpen Therese och hoppas du får en fin december med jul och nyår.
Jag är säker på att du som läst detta vill se mer av Therese och du kan med lätthet kolla in hennes hemsida.
Följ henne också på Instagram.
Imorgon klockan 06:00 har vi såklart en ny fotograf, du hänger väl med?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar