Lucka 12 med Ingerid Jordal

Ja, men då är vi framme vid lucka 12 i årets kalender och i den finner vi ingen mindre än Ingerid Jordal från Norge.
Ytterligare en spännande fotograf alltså som vu vill lära känna bättre, eller hur?
Men då öppnar vi lucka 12 med Ingerid. 
Varsågod.

Är det några bilder du är extra nöjd med från året?

Eg synes eg fikk noen gode bilete frå ein jakttur tidligare i haust.

Berätta mer?

Hjorten er eit utruleg vakkert dyr. Eg fikk for første gang etter tre år med jaktfotografering oppleva hjortefall. Jaktlaget var to kvinner og ein mann. Dei måtte slepa den ned fjellet gjennom ein trolsk skog før dei flådde den i ein garasje. Som ein ekstra bonus hadde ein av jegerane fylt opp stova med utstoppa ulvar og ein bjørn. Ein god fotodag. 

Men no kom eg på noko kjekt. Eg skulle laga nokre instruksjonsvideoar for fotograferande i lokalaviser. Derfor hospiterte eg i lokalavisa Bygdanytt nokre dagar i haust. Dei ga meg ekte saker som eg skulle løysa, og som eg brukte som eksempler i videoen. Det var veldig fint og morosamt, men eg hadde gløymt kor utrulig tøft det er å jobba i lokalavis. Det er bånn gass heile dagen. Hatten av! Derfor har eg starta eit nytt prosjekt, å fotografera lokalavisjournalistar. Dei e fader meg heltar.

Vad betyder det för dig att fotografera?

At noko står på spill. Det kan bli fantastisk, eller det kan bli grusomt pinlig. Eg liker at det føles så risikabelt. Og så er det ein måte å få sjå inn i andre sine liv på, oppleva ting eg ellers aldri hadde fått ta del i.

Berätta om en fotograf som har betytt väldigt mycket för dig och varför.

For ein del år siden var eg med på å organisera ein stor utstilling i Finnmark då eg budde der. Andrea Gjestvang sine bilete var med det første året, og dei gjorde veldig inntrykk. Eg hadde aldri før sett at virkeligheten kunne vera så vakker. Etter min eigen litt sprikande fotoutdanning var eg veldig forvirra i mange år, fordi eg ikkje fant meg til rette i noko uttrykk. Men då eg såg desse bileta var det noe som falt på plass i forhold til kva slags retning min eigen fotografering skulle. Etter det har det berre vore virkelighet. 

Har du någonsin känt tvivel på dig själv som fotograf? 

Heilt ærlig: kvar bidige dag. Som frilansar får eg veldig mange dører i fleisen, og om eg har dei antennene ute er det lett å få bekrefta kor komplett udugelig eg er. Mange dagar saknar eg eit fotomiljø og nokon å sparra med. 

Samtidig er det tvil som sporer meg til å jobba på, å verta betre. Tvil betyr vel egentlig at det og finst eit ørlite håp? 

Du ska skriva en kontaktannons - hur beskriver du dig själv med fem ord?

Kritisk, ærlig, tabloid, morosam og surrete.

Vilken är den vanligaste frågan du får när du går bort på middag?

Kan du leva av det då?

När var du riktigt lycklig senast?

Då eg blei mamma i fjor.

Du måste tatuera dig, vilket motiv blir det?

4,7%

Hur är du som bilförare?

Er ein sånn som sitter og river meg i håret over kor håplaust andre kjører, og på dei smale vegane i Hardanger i turistsesongen får eg ut mykje frustrasjon. Det er ganske deilig egentlig å bare klikka litt. Trygt innafor i bilen med vinadugene nedrulla, så klart. Då eg var yngre var eg fryktlaus på landevegen, heilt til den dagen eg sklei av vegen, rulla ned ein skrent og landa i fjæresteinane. Det gikk fint med meg, men ga meg angst for venstresvingar og nullføre (pluss ein takknemlighet for å vera i live). Etter at eg flytta sørover har eg fått så mange fartsbøter at eg har skjerpa meg all over. 

När blev du vuxen?

Ikkje enno i alle fall. 

Vilket är ditt sämsta köp?

Therese Johaug treningstights. 

Fryktelig plagg.

I filmen om ditt liv, vem spelar dig då?

Eg krever at det blir ein teiknefilm, men stemmen kan godt vera Sissel Kyrkjebø.

Vad ogillar du i din personlighet?

Eg blir veldig sliten av egen evne til å bestilla billettar på feil datoar, rota vekk nøklar og mobil, og glømma det eg skulle handla på butikken. 

Vad är din bild av total misär?

Stå i kø. 

Vad ogillar du i andras personlighet?

Smisking. 

Vilken levande människa beundrar du mest?

Ein psykolog eg kjenner.

Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?

Dette var eit vanskelig spørsmål. Eg kommer ikkje på noko betre enn at eg synes det er snålt at det gir ein slags status å væra utilgjengelig. 

Vilken är din största fobi?

Har ingen skikkelige fobiar, trur eg. Men er ganske redd for å fly.

Vad är din största rädsla? 

At det skal skje noko fælt med sonen min. Klimakrisa.

Vad gillar du allra minst med ditt utseende?

Det er ærlige svaret er for privat, men eg kan benytta sjansen til å klaga over at eg har tynt hår.

Var skulle du helst av allt bo?

Finnmark. 

Vad värdesätter du mest hos dina vänner?

At dei hugsar på meg og inkluderer meg.

Hur skulle du vilja dö?

Plutselig og uten forvarsel, helst utandørs i fylla. 

Vad är din största extravagans?

Eg bevilger meg ein heil del fri når det er fint vær. 

När ljuger du?

Sjå spørsmål 7. 

Vilken är ditt favorityrke?

Hest er best! Ikkje konkurranseridning, men å passa på hestar. Drømte om det då eg var 10 år og med i Penny-klubben.

Vad är ditt motto?

Om det ikkje blir bra, så er det ikkje fordi vi ikkje har prøvd. 

Nämn några saker du gör när ingen ser dig?

Tråler nettet for å sjå om det har blitt lagt ut piratkopi av The devil wears Prada. 

Ångrar du något i livet? 

I fjor kjøpte vi et hus med ein ganske forvokst hage. Då lauvet falt av buskar og trær fann vi lass på lass med søppel dumpa rundt huset. Parabolantenne, hagemøblar, gamle leiker, matavfall, kattesand, truseinnlegg. Det toppa seg med ein dau katt i ein søppelsekk. To, faktisk. Så eg angrer på at vi ikkje sjekka den hagen før vi skreiv under overtagelsesprotokollen.

Eg angrer og på at eg slutta å teikna, og slutta å læra meg russisk. 

Angrer kun på ting eg ikkje har gjort, altså. 

Vad gör du i jul?

Feirer dansknorsk jul kombinert med bursdag for sonen vår, som blei født på julaftan i fjor. 

----------

Tack så mycket för hjälpen och till dig som läser detta:
Kolla in hennes hemsida och följ henne på Instagram - bums!

Alla bilder i det här inlägget är tagna av Ingerid Jordal såklart.

Imorgon öppnar vi årets lucia, du följer väl med?