fredag 13 december 2019

Lucka 13 med Mathias Svold

Välkommen upp till en ny härlig morgon, full av möjligheter.
Bara det att du öppnat den här julkalendern för att titta vem som är årets Lucia gör mig glad.
Det är ingen mindre än Mathias Svold - Årets Fotograf i Danmark nu senast.
Men som om det inte skulle räcka så är han också mentor i bildgruppen VII.
Han blev också uttagen till 6x6 talent av world press photo.
Han har också ganska nyligen släppt en bok tillsammans med Ulrik Hasemann som de kallar "Kystland".
Gå in och köp alltså.

Vi har 12 fotografer kvar nu, så vad säger du om att vi öppnar kalendern nu?
Mathias Svold mina damer och herrar!

---------

Är det några bilder du är extra nöjd med från året?
Jeg tænker mere i projekter end i enkle billeder. I år er jeg begyndt at arbejde videre på et projekt om Rold Skov med Ulrik Hasemann, og det har været en stor fornøjelse.

Berätta mer?
Projektet handler om Danmarks største skov, og vi har planer om at udgive en bog i 2020, hvis alt går vel. Rold Skov har altid været omgærdet af mystik. Den har været samlingspunkt for røverbander og originaler, som gemte sig inde i træernes skjul. 
Vi dykker ned i de myter og sagn, som er tilknyttet skoven og ser på, hvad den vilde natur betyder i dag.

Vad betyder det för dig att fotografera?
Jeg ser det som et privilegium og et ansvar, at jeg som fotograf kan være med til at sætte fokus på emner, som jeg mener, er vigtige. 
Godt fotografi påvirker og rammer mig følelsesmæssigt, så jeg har altid set fotografiet som en stærk måde at formidle på. 
Det at skabe noget æstetisk, som samtidig indeholder en historie og den dokumentarisk autencitet, er en utrolig effektiv kombination.




Berätta om en fotograf som har betytt väldigt mycket för dig och varför.
Jeg er udlært på Jyllands-Posten, hvor jeg havde fornøjelsen af at sidde overfor Joachim Ladefoged på fotoredaktionen. 
Joachim er en er en af sin generations største fotografer, og han har været en stor inspiration og hjælp til at starte min karriere. 
Senest har han været med til få mig med i bureauet VII som mentee, hvor han fungerer som min mentor. 

Emil Ryge har også haft betydning for mit fotografi. Først som privatlærer inden jeg kom på Danmarks- Medie og Journalisthøjskole, senest har han været fotoredaktør på Ulrik Hasemanns og mit arbejde med bogen Kystland og bliver det også på det nye Rold Skov-projekt, selvom han ikke selv ved det endnu. 

Har du någonsin känt tvivel på dig själv som fotograf? 
Ja, ærligt talt er jeg aldrig rigtig tilfreds med det arbejde, jeg laver, og jeg ser kun efter fejl. Det betyder også, at jeg arbejder koncenteret og tit vender tilbage for at forbedre billeder igen og igen.

Du ska skriva en kontaktannons - hur beskriver du dig själv med fem ord?
Hvis jeg skal skrive en kontaktannonce på fem ord, skal der stå: “Fotograf søger en rig sponsor.”

Vilken är den vanligaste frågan du får när du går bort på middag?
“Flot flot, men kan du tjene penge på det?”



När var du riktigt lycklig senast?
Jeg er en person, som er mere jævnt tilfreds det meste af tiden, end jeg har mange ned- eller opture i vilde lykkerus. 
Jeg er tror, jeg er mest glad for de små ting. 
Når der ikke er noget, jeg skal nå, og jeg bare kan gå ture med min kæreste i naturen og drikke god kaffe.

Du måste tatuera dig, vilket motiv blir det?
Helt sikkert en fugl. Jeg elsker fugle. Har en lille drøm om at blive fuglefotograf.

Hur är du som bilförare?
Jeg er utrolig dårlig til at finde vej, men over middel til parallelparkering.

När blev du vuxen?
Da influencers/youtubere voksede frem som superstjerner, gik det op for mig, at der her er en ny generation, som jeg ikke rigtig forstår. 
De sidder og snakker til et webcam om, hvor hårdt det er at lave lektier, og at de vil tage gule bukser på i skole i morgen, for man skal jo turde at skille sig ud. 
De kan umiddelbart ikke noget særligt. De gør ikke noget. De har hundredetusindevis af følgere. 
Jeg forstår det ikke, og jeg føler mig gammelmands-frustreret, når skriver det her.

Vilket är ditt sämsta köp?
I foråret besluttede jeg mig for, at det vil være sundt for mig at få en anden hobby end at bare fotografere hele tiden. 
Jeg ville bygge min egen cykel fra bunden og købte alle delene online, som blev sendt fra Spanien. 
Pakken kom på posthuset, men jeg nåede ikke at hente det inden 14 dage, og de sendte det tilbage til Spanien. 
Siden er jeg blev ghostet af cykelhandleren.



I filmen om ditt liv, vem spelar dig då?
Jeg synes bare, at Esben Smed skal forsætte med at portrættere danske fotografer.

Vad ogillar du i din personlighet?
Konfliktskyhed.

Vad är din bild av total misär?
Intet håb i et menneskes øjne.

Vad ogillar du i andras personlighet?
Mangel på empati. Egoisme.

Vilken levande människa beundrar du mest?
Oprah Winfrey.

Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?
At vi fortæller og selv og hinanden at alting skal gå hurtigere, være mere fleksibelt, og vi konstant skal rykke os og få større resultater.
I omskiftelige tider er det vigtigt at trække vejret og holde fast i de værdier, man ser som meningsfyldte.

Vilken är din största fobi?
Jeg er usædvanlig bange på rotter, som før har været et problem på fotoopgaver.

Vad är din största rädsla?
At verdens nationer i højere grad vil isolere sig fra omverden og lukke øjnene, når flygtningekriser, klimakriser og biodiversitetkriser finder sted, i stedet for at række ud og samarbejde.

Vad gillar du allra minst med ditt utseende?
Jeg har altid pletter på mit tøj. Fra jeg tager tøj på, går der ca. 30 sekunder, før jeg har en plet.

Var skulle du helst av allt bo?
Danmark om sommeren, Andalusien om vinteren.



Vad värdesätter du mest hos dina vänner?
Det at vide at man betyder noget for nogen, og andre betyder noget for én selv.

Hur skulle du vilja dö?
Jamen jeg har nok lidt dødsangst, så jeg fortrænger det og ønsker egentlig bare ikke at dø.

Vad är din största extravagans?
Kaffe. Jeg køber meget og dyr kaffe.

När ljuger du?
Jeg lyver aldrig. (Ah okay, jeg løj lige der)

Vilken är ditt favorityrke?
Nysgerrighed.

Vad är ditt motto?
Karrieren er et maraton, ikke en 100-meter sprint.

Nämn några saker du gör när ingen ser dig?
Jeg siger til folk, at jeg ser intellektuelle, højkulturelle tv-serier, men jeg ser helst gamle krimi’er som Columbo.

Ångrar du något i livet?
Jeg lærer af mine fejl, men bruger ikke energi på at angre.

Vad gör du i jul?
Jeg spiser meget mad. Ellers bliver det en stille og rolig jul, hvor jeg rejser rundt i Jylland og besøger min familie.

------------

Tack så mycket för hjälpen Mathias - superbra!
Du som läst detta vill ha mer eller hur?
Hemsidan.
Kystland.

Alla bilder i det här inlägget är såklart fotograferade av Mathias.

Imogron klockan 06:00 kommer en ny lucka med ytterligare en spännande fotograf, du hänger väl med?




torsdag 12 december 2019

Lucka 12 med Ingerid Jordal


Ja, men då är vi framme vid lucka 12 i årets kalender och i den finner vi ingen mindre än Ingerid Jordal från Norge.
Ytterligare en spännande fotograf alltså som vu vill lära känna bättre, eller hur?
Men då öppnar vi lucka 12 med Ingerid
Varsågod.

Är det några bilder du är extra nöjd med från året?
Eg synes eg fikk noen gode bilete frå ein jakttur tidligare i haust.

Berätta mer?
Hjorten er eit utruleg vakkert dyr. Eg fikk for første gang etter tre år med jaktfotografering oppleva hjortefall. Jaktlaget var to kvinner og ein mann. Dei måtte slepa den ned fjellet gjennom ein trolsk skog før dei flådde den i ein garasje. Som ein ekstra bonus hadde ein av jegerane fylt opp stova med utstoppa ulvar og ein bjørn. Ein god fotodag. 

Men no kom eg på noko kjekt. Eg skulle laga nokre instruksjonsvideoar for fotograferande i lokalaviser. Derfor hospiterte eg i lokalavisa Bygdanytt nokre dagar i haust. Dei ga meg ekte saker som eg skulle løysa, og som eg brukte som eksempler i videoen. Det var veldig fint og morosamt, men eg hadde gløymt kor utrulig tøft det er å jobba i lokalavis. Det er bånn gass heile dagen. Hatten av! Derfor har eg starta eit nytt prosjekt, å fotografera lokalavisjournalistar. Dei e fader meg heltar.




Vad betyder det för dig att fotografera?
At noko står på spill. Det kan bli fantastisk, eller det kan bli grusomt pinlig. Eg liker at det føles så risikabelt. Og så er det ein måte å få sjå inn i andre sine liv på, oppleva ting eg ellers aldri hadde fått ta del i.

Berätta om en fotograf som har betytt väldigt mycket för dig och varför.
For ein del år siden var eg med på å organisera ein stor utstilling i Finnmark då eg budde der. Andrea Gjestvang sine bilete var med det første året, og dei gjorde veldig inntrykk. Eg hadde aldri før sett at virkeligheten kunne vera så vakker. Etter min eigen litt sprikande fotoutdanning var eg veldig forvirra i mange år, fordi eg ikkje fant meg til rette i noko uttrykk. Men då eg såg desse bileta var det noe som falt på plass i forhold til kva slags retning min eigen fotografering skulle. Etter det har det berre vore virkelighet. 

Har du någonsin känt tvivel på dig själv som fotograf? 
Heilt ærlig: kvar bidige dag. Som frilansar får eg veldig mange dører i fleisen, og om eg har dei antennene ute er det lett å få bekrefta kor komplett udugelig eg er. Mange dagar saknar eg eit fotomiljø og nokon å sparra med. 
Samtidig er det tvil som sporer meg til å jobba på, å verta betre. Tvil betyr vel egentlig at det og finst eit ørlite håp? 

Du ska skriva en kontaktannons - hur beskriver du dig själv med fem ord?
Kritisk, ærlig, tabloid, morosam og surrete.

Vilken är den vanligaste frågan du får när du går bort på middag?
Kan du leva av det då?



När var du riktigt lycklig senast?
Då eg blei mamma i fjor.

Du måste tatuera dig, vilket motiv blir det?
4,7%

Hur är du som bilförare?
Er ein sånn som sitter og river meg i håret over kor håplaust andre kjører, og på dei smale vegane i Hardanger i turistsesongen får eg ut mykje frustrasjon. Det er ganske deilig egentlig å bare klikka litt. Trygt innafor i bilen med vinadugene nedrulla, så klart. Då eg var yngre var eg fryktlaus på landevegen, heilt til den dagen eg sklei av vegen, rulla ned ein skrent og landa i fjæresteinane. Det gikk fint med meg, men ga meg angst for venstresvingar og nullføre (pluss ein takknemlighet for å vera i live). Etter at eg flytta sørover har eg fått så mange fartsbøter at eg har skjerpa meg all over. 

När blev du vuxen?
Ikkje enno i alle fall. 

Vilket är ditt sämsta köp?
Therese Johaug treningstights. 
Fryktelig plagg.

I filmen om ditt liv, vem spelar dig då?
Eg krever at det blir ein teiknefilm, men stemmen kan godt vera Sissel Kyrkjebø.

Vad ogillar du i din personlighet?
Eg blir veldig sliten av egen evne til å bestilla billettar på feil datoar, rota vekk nøklar og mobil, og glømma det eg skulle handla på butikken. 



Vad är din bild av total misär?
Stå i kø. 

Vad ogillar du i andras personlighet?
Smisking. 

Vilken levande människa beundrar du mest?
Ein psykolog eg kjenner.

Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?
Dette var eit vanskelig spørsmål. Eg kommer ikkje på noko betre enn at eg synes det er snålt at det gir ein slags status å væra utilgjengelig. 

Vilken är din största fobi?
Har ingen skikkelige fobiar, trur eg. Men er ganske redd for å fly.

Vad är din största rädsla? 
At det skal skje noko fælt med sonen min. Klimakrisa.

Vad gillar du allra minst med ditt utseende?
Det er ærlige svaret er for privat, men eg kan benytta sjansen til å klaga over at eg har tynt hår.

Var skulle du helst av allt bo?
Finnmark. 

Vad värdesätter du mest hos dina vänner?
At dei hugsar på meg og inkluderer meg.

Hur skulle du vilja dö?
Plutselig og uten forvarsel, helst utandørs i fylla. 



Vad är din största extravagans?
Eg bevilger meg ein heil del fri når det er fint vær. 

När ljuger du?
Sjå spørsmål 7. 

Vilken är ditt favorityrke?
Hest er best! Ikkje konkurranseridning, men å passa på hestar. Drømte om det då eg var 10 år og med i Penny-klubben.

Vad är ditt motto?
Om det ikkje blir bra, så er det ikkje fordi vi ikkje har prøvd. 

Nämn några saker du gör när ingen ser dig?
Tråler nettet for å sjå om det har blitt lagt ut piratkopi av The devil wears Prada. 

Ångrar du något i livet? 
I fjor kjøpte vi et hus med ein ganske forvokst hage. Då lauvet falt av buskar og trær fann vi lass på lass med søppel dumpa rundt huset. Parabolantenne, hagemøblar, gamle leiker, matavfall, kattesand, truseinnlegg. Det toppa seg med ein dau katt i ein søppelsekk. To, faktisk. Så eg angrer på at vi ikkje sjekka den hagen før vi skreiv under overtagelsesprotokollen.

Eg angrer og på at eg slutta å teikna, og slutta å læra meg russisk. 
Angrer kun på ting eg ikkje har gjort, altså. 

Vad gör du i jul?
Feirer dansknorsk jul kombinert med bursdag for sonen vår, som blei født på julaftan i fjor. 

----------

Tack så mycket för hjälpen och till dig som läser detta:
Kolla in hennes hemsida och följ henne på Instagram - bums!

Alla bilder i det här inlägget är tagna av Ingerid Jordal såklart.

Imorgon öppnar vi årets lucia, du följer väl med?




onsdag 11 december 2019

Lucka 11 med Joachim Adrian

Lucka 11 med Joachim Adrian. Vi håller oss kvar i Danmark tänker jag.
Den här mannan sa upp sig från Politiken och gick vidare i karriären.
Nu jobbar han mycket med elever men är också väldigt driven i PF i Danmark.

Vi öppnar lucka 11 NU!
Varsågoda.

Är det några bilder du är extra nöjd med från året? 
Det første jeg tænker på, er et portræt af en ung mand, der hedder Nilas. 
Det er et meget enkelt portræt. Han sidder sådan lidt sammenkrumpet. 
En enkelt lyskilde, sort baggrund. 
I bar overkrop, og så skuler han på en måde mod kameraet. 
Der er noget lidt Gollum agtigt over ham. I hånden holder han sit ene øje. 
Billedet er taget til en historie om unge, sygdom og tabu. Jeg kan især li det, fordi det så enkelt og rent viser portrættets enorme styrke, når den lige er der. 
Nogen gange kan det være et spørgsmål om bitte små detaljer. Et blik, en enkelt bevægelse. 
Så kan jeg også vældig godt lide det, fordi det på en måde føles, som om jeg selv har taget det. Selvom jeg faktisk ikke selv har taget det. Det er taget af en af mine fotoelever, Valdemar. 

Berätta mer? 
Jeg sagde op på Politiken for tre år siden, og har fundet et nyt kald som underviser i fotografi på en højskole. 
For mig går det op i en højere enhed, når jeg som med dette portræt oplever, at jeg kan putte noget i mine elever i den ene ende, og så kommer der pludselig fantastisk fotografi ud i den anden. 
Det føles på en underlig måde som om jeg stadig fotograferer. 
Uden kamera - men gennem andre mennesker. 



Vad betyder det för dig att fotografera? 
Derfor betyder selve handlingen. At fotografere. Faktisk ikke så meget for mig, har jeg fundet ud af. Det, der betyder noget, er, at møde mennesker, vade ind i mennesker, rumstere med mennesker. 
Prøve at forstå dem. Gøre indtryk. Og i sidste ende, undersøge det der vi kalder .. livet. Dybest set er det vel også det vi alle undersøger som fotografer. Er drevet af. 
Og på den måde er det præcis det samme, der betyder noget for mig nu. 
Det er det samme jeg er drevet af som højskolelære. At vade ind i livet. 
Og det kræver ikke nødvendigvis et kamera for at gøre det. Og så alligevel. 
Kameraret er en ret god nøgle til lige præcis .. livet. 
Og det er så det, jeg prøver at give mine elever en oplevelse af. 

Berätta om en fotograf som har betytt väldigt mycket för dig och varför. 
Per Folkver. Morten Bo. I disse to herrer mødte jeg selv et forbillede. En lære. En mentor. Der i den grad fik plantet fotografiet i mig.
Som sprog, som tilgang, som måde at være i verden på med et kamera. 

Og på den måde har jeg selv oplevet, hvor afgørende en rolle en god inspirator kan have. 
Ikke at jeg selv på nogen måde nu prøver at være ligesom dem. Men jeg har samme ambition om at sætte mit store fede fodaftryk lige i maven på de unge mennesker, der får forvildet sig ind i mit klasselokale. 
Et fodaftryk som jeg selv stadig har fra Per og Morten. 



Har du någonsin känt tvivel på dig själv som fotograf? 
Selvfølgelig. “Du er aldrig bedre end dit sidste billede”, sagde min kollega Jacob Ehrbahn engang til mig. 
Det giver jeg ham sådan set ikke ret i, men det føles ofte sådan. Og derfor tvivler du nemt på dig selv, når du mislykkedes i et fotografi. 
Og så er det, at man lige præcis ikke skal tro på den følelse. 
Dårlige billeder er et vilkår for de gode. 
For ellers tager du ikke nok chancer, vil jeg mene. Husk derfor at rose dig selv, hver gang du har fejlet. 

Du ska skriva en kontaktannons - hur beskriver du dig själv med fem ord?
Høj, smuk, klog og lækker .. og fuld af løgn. 

När var du riktigt lycklig senast? 
På dansegulvet i lørdags. 
Jeg ELSKER at danse. 




Du måste tatuera dig, vilket motiv blir det? 
Så ville det faktisk nok blive.. et kamera. 

Hur är du som bilförare? 
Meget ordentlig faktisk. 
Jeg kører pænt. 

När blev du vuxen? 
Jeg er helt sikkert voksen nu. 
Det er tydeligt, når jeg har med så mange unge mennesker at gøre. Jeg er ikke en af dem. Jeg er bestemt voksen. Men hvornår skete det? Det er lidt svært at sige faktisk. 
Nok fordi det netop ikke skete lige pludselig. Men som en langsom forvandling. 
Flytte hjemmefra. Uddannelse. Kæreste. Børn. Job. Dødsfald. Skilsmisse. All those things.. 



Vilket är ditt sämsta köp? 
Det spørgsmål forstår jeg ikke. 
Do you speak english? 
Haha, yes I do. But I don't like to speak english with a friend from Scandinavia :-)

I filmen om ditt liv, vem spelar dig då? 
Conchita Wurst 

Vad ogillar du i din personlighet? 
Jeg tror altid at græsset er grønnere på den anden side. 

Vad är din bild av total misär? 
Jan Grarups arbejde. 

Vad ogillar du i andras personlighet? 
Det synes jeg ikke man skal gå rundt og tænke på. Tværtimod. Accepter mennesker som de er. 
Sig “Ja”, som Jacob Holdt prædiker. 

Vilken levande människa beundrar du mest? 
Jeg er total fan af Nick Cave. (Men ønsker dog på ingen måde, at være som ham..) 



Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap? 
At det kan drømme. 

Vilken är din största fobi? 
At køre i karrusel. 

Vad är din största rädsla? 
At der sker dit barn noget. 

Vad gillar du allra minst med ditt utseende? 
Mine lange lemmer. De har det altid med at flagre og vælte folks vinglas til fine receptioner. 

Var skulle du helst av allt bo? 
På en bjergtop langt ude på det norske fjeld. 

Vad värdesätter du mest hos dina vänner? 
At de ser dig. 

Hur skulle du vilja dö? 
Meeeeeeget meget gammel. I en stol. Ild i pejsen. Mæt af dage. 



Vad är din största extravagans? 
God mad. 

När ljuger du? 
På tinder. 

Vilken är ditt favorityrke? 
Lige nu. Højskolelære. 

Vad är ditt motto? 
“Life is once. And forever.” Citat af henri cartier-bresson. Om magien i fotografi. 
For mig også om livet i det hele taget. 

Nämn några saker du gör när ingen ser dig? 
Hæ. Næ! Det er godt også at have lidt hemmeligheder. 

Ångrar du något i livet? 
Masser. 

Vad gör du i jul? 
Æder, drikker, snakker, sover. 

----------

Tack så mycket för hjälpen Joachim, kalas!
Du som läst detta och vill ha mer kollar in hans hemsida.

Bilderna till det här inlägget är alla tagna av Joachim Adrian.

Imorgon klockan 06:00 är det dags för nästa lucka, du hänger väl med?



Om mig

Malmö, Skåne, Sweden