tisdag 25 juli 2017

Stjärtskandalen


VM håller på i Budapest just i detta nu.
Nej, jag är inte där.

Konstsim är en liten sport, en mycket liten sport.
Men under VM får den massor med publicitet för att den är så pass vacker och bildmässig.
Du vet att alla grenar som är med på OS är såkallade TV-sporter va?
Det ska fungera fint på TV alltså.
Så är det med konstsim också. 

Men!

När du är på plats eller ser ett träningspass inom konstsimmet så inser du att det ligger mängder med timmar bakom den här sporten. 
Elitidrottare alltså som tränar hur mycket som helst.
Men de tävlar såklart i bikini och det gäller som fotograf att vara på sin vakt.
Du kan inte fotografera det hur som helst, vår uppgift är såklart, liksom i alla andra sporter att få fram en känsla eller försöka berätta om allt slit som ligger bakom varje sport. 

När FINA:s egen fotograf väljer att fotografera det på sättet här ovan och tidningen publicerar den som "photo of the day" får han och förbundet såklart kritik.
Var det just det de ville ha?
Är det en genomtänkt handling tänker jag, eller är de bara fullständigt dumma i huvudet?
Såklart fotograferar man inte konstsim på det sättet, eller snarare väljer att publicera just den bilden.
Bilden skapade en debatt och möjligen fick sporten ett större, men sämre genomslag än om man valt, låt oss säga bilden jag själv tog under OS i London 2012.

Jag vet inte.

Att det känns osmakligt är en annan sak men när jag tittar på deras inlägg på Facebook så har de 1600 reaktioner och inlägget har delats 540 gånger.
Framför allt har de inte tagit bort det.


De andra inläggen de har på sin sida på ligger mellan 60 och 200 reaktioner.
Det kan ha varit en PR-kupp alltså, en mycket dålig sådan i mina ögon men i dagens läge är jag inte säker längre.

Att fotografera sporter där kläderna är minimala och själva sporten tvingar idrottsutövaren att kränga sig runt en ribba eller hoppa ner i en sandbunker eller simma eller vad du vill kan vara svårt.
Jag minns att vi hade en debatt, eller ett samtal mer, med Kajsa Bergqvist som tyckte det var tråkigt när hon såg bilder på sig själv hoppandes över ribban och man såg bara hennes trosor, eller idrottsbyxor i stort sett.

Jag förstår henne verkligen.

Ett problemet var att fotoplatserna var precis bakom mattan så det var från den vinkeln fotografer tog just den typen av bilder.
Men som fotograf måste du då inse att, okej, den här platsen jag fått tilldelad är inte bra, jag måste tänka nytt.
Jag måste runt på långsidan, jag måste ha ett längre objektiv eller springa upp på läktaren eller vad som helst för att dels få bättre bilder men också undvika den typen av bilder.



Ofta när vi på de olika redaktioner jag jobbat på har vi ofta pratat om att du kan mer eller mindre ta vilka bilder du vill, frågan är mer vilka som ska publiceras.
Det är såklart oroande idag när få, väldigt få redaktioner har bildredaktörer kvar och jag gissar att FINA:s egen tidning inte har det, så känns det åtminstone.

Veronica Ljung-Nielsen på NA i Örebro skrev också om bilden och du hittar den artikeln här.

Konstsim som är så bildmässigt och vackert och så publicerar den egna tidningen den här typen känns för dåligt. 
Jag har sett massor med fina bilder från konstsimmet, så sent som senaste veckan.
Först från de riktigt stora fotograferna och sen alla "kopior" från de andra fotograferna som springer runt och gör samma sak och tror sig ha kommit på något unikt.
Nåja.
Tar det kanske död lite på sportfotografiet, ja för mig gör de det.

För några år sedan, ja det är nog faktiskt 5 år sedan nu, fick jag pris i Årets Bild för ett konstsimsreportage jag gjorde till Sydsvenskan.
Ta dig en titt.

Andreas Bardell

Läs om Andreas Bardells reportage från Indien på Fotosidan här.

Arctic


Porträtt


Sätta pris

The Push

Ed Kashi


måndag 24 juli 2017

Sverige

Kommer hem från Dublin och kör direkt norrut.
Jag vet inte hur många gånger jag passerat de här flygplanen men min vän och forne kollega IDK tar alltid bild på dem när vi passerar.
Det har blivit många, många bilder vid det här laget.

Nu är det dags att somna och så kanske bloggen kommer tillbaka lite med annat.
Må gott!

Dublin 5

Bonny, Jörgen, jag och Håkan

Som du vet vid det här laget så var vi till Dublin i helgen som gick.
U2 spelade på hemmaplan på Croke Park.
Jag började lyssna på U2 1983 så det var himla fint att se dem just i Dublin.
Jag trodde ärligt talat inte de skulle kunna göra så mycket med de där gamla låtarna, men shit vad de är duktiga på att blanda musik med det visuella.
Undrar om inte det visuella är grymmast ändå.
När den lilla syriska flickan fyller hela skärmen och Pavarotti klämmer i under Miss Sarajevo.
Då är vi nere på botten, det är allvarligt, starkt och magiskt på alla sätt.
Sen gasar dem bara.

Låt mig säga att det var en himla fin helg med fina vänner.
Många skratt också såklart.

Tack.




Dublin 4

Alltså, vi bodde här, men det var mycket bättre än det ser ut.

Dublin 3


Kolla på den här killen.
Jörgen Johansson. Mitt i Dublin sliter han av sig strumpor och skor.
Han har sett något som ingen annan sett tidigare.
Han bara måste ta en fotbild.
Jag älskar det där.
Det är en fin kille, såg du filmen jag gjorde om honom förresten?
Du gör det här.

Som om inte det skulle räcka tycker jag du ska ta dig in till tidningsaffären och köpa senaste numret av Fotosidan, där ett större reportage är publicerat om honom.
Köp nu!

Dublin 2


Jörgen Johansson på Killiney beach.

söndag 23 juli 2017

Dublin 1

Foto: Jörgen Johansson

Vi tar en frukost på Killiney beach.
På kvällen är det konsert med U2 på Croke Park.
Återkommer.

fredag 21 juli 2017

Røde


Jag och den här micken har aldrig fått en bra relation. Det är nu på slutet jag insett att själva ljudet blir bättre men de där gummisnoddarna har mer eller mindre drivit mig till vansinne.
Men det har aldrig klickat kan man minst sagt säga.
Jag packade ner den till Kanada och när jag öppnade väskan hade hela upphängningen gått sönder.
Ja, för att inte tala om de där gummisnoddarna ...

Men eftersom jag insett värdet av själva funktionen så får jag nog köpa en ny ändå. och ge den en y chans.
Det gjorde jag igår.
Kolla upphängningen.
Jag bara vet att den relation jag och min mya mikrofon inledde igår kommer vara så mycket bättre.
Den började igår och nu gasar vi.
20/7 - 2017.
Glöm aldrig bort det.


Children toys


Det är fredag och veckan har rusat fram på många olika sätt.
På sommaren får man inte riktigt den där fredagskänslan som man kanske har i låt oss säga november.

Idag är det resdag för mig, jag sticker i eftermiddag.
Bara några punkter som ska bockas av och sen Kastrup, here I come.
Jag vet redan nu att det kommer bli fint.
En bra tripp jag sett fram emot.
Jag återkommer i ärendet.

Bilden jag serverar till det här inlägget är en bild jag tog under ett folkracereportage jag gjorde som handlade om Nathalie Petersson. Ja, du kan faktiskt kolla in den här om du vill.

God fredag!

torsdag 20 juli 2017

Gluttare

Jag älskar verkligen när fotografkollegor skickar mig bilder eller film för den delen som de vill ha synpunkter på. Det känns ärofyllt att få vara med i processen och tycka något.

Idag när det kommer ett gäng bilder från min vapendragare Torbjörn Jakobsson i Umeå blir jag så glad.
Det ser så himla fint ut, så genomarbetat och proffsigt.
Jag älskar det.

Tack för möjligheten.

Inköpstorsdag

Här är just nu min översta sida på mitt Instagramkonto, du följer väl mig?
Kolla här.

Idag pendlar jag lite mellan datorn där jag sitter och klipper lite film och stan för nya inköp.
Ständigt dessa inköp, det tar väl aldrig slut gissar jag.
Ny mikrofon, den gick sönder på resan till Kanada/USA liksom mina hörlurar.
Nu är det fixat, liksom en ny telefon med mer minne. Min förra var full hela tiden och det störde mig.
Just nu hade apple något erbjudande om pengar för den gamla.
Tyvärr hade jag visst köpt en vit telefon visade det sig när jag kom hem.
Ja, ja.

Jag har också fått den stora äran att föreläsa under fotofestivalen Spegla nu i oktober.
Du kan också kolla deras hemsida, även om det inte står något om årets festival.
Plötsligt fick jag lite panik, vad ska jag säga där? Hur ska jag kunna inspirera någon?
Men jag får återkomma till det och jobba mig fram till något vettigt.
Kommer du?

Nu ska jag fortsätta klippa film här.
Ha det bra!

onsdag 19 juli 2017

Norra Skåne och Skånska Dagbladet

Har du varit och kollat på Jörgen Johanssons utställning på Hovdala slott i norra Skåne ännu?
Du måste sticka dit, köp en bok också av honom.
Nu har både Norra Skåne och Skånska Dagbladet skrivit om utställningen och min lilla film nämns också fint i recensionen.
Här och här kan du läsa även om det är samma text, men du kan ju kolla så jag inte ljuger åtminstone.
Har du inte sett filmen jag gjorde?


tisdag 18 juli 2017

Gamla lådor

Jag kollar i gamla lådor (hårddiskar alltså) och letar efter bilder till hemsidan som är under produktion.
Ingen stor grej men kanske det är just det att leta i gammalt som är jobbigt, man vill ju gå vidare.
Eller jag menar jag.

Hittar denna på Jenny Kallur och Carolina Klüft i gymmet i Cannes, Frankrike.
Vilken fin resa det där var och pressen fick vara med på träningspass och vi kom riktigt nära.
Det var himla fint och en eftermiddag inne i Cannes mötte jag min gamla kollega och vän från VLT-tiden, Kenneth Hudd som var där på semester.
Roligt.

Nu är det snart friidrotts-VM i London. Nej, jag ska inte dit heller.
Förr i tiden åkte jag på många sådana. Jag var på VM i Göteborg, VM i Sevilla, VM i Osaka, VM i Paris och VM i Edmonton skulle jag på men vår chefredaktör drog in den 2 dagar innan avfärd.
Jag minns att jag var väldigt ledsen för det.
Som pressfotograf är man van att ändringar görs och man får snabbt ställa om. Men just stora evenemang vill man vara förberedd på, vilket jag var och så drogs mattan undan kan man säga.
Har alltid tyckt att det varit roligt att fotografera friidrott. Nu ser det nog annorlunda ut, på den tiden var Sverige så himla stora i sporten och dit kommer nog aldrig Sverige igen.
Att Sverige tog 2 guldmedaljer samma kväll under OS i Aten var egentligen helt sjukt och kommer verkligen aldrig hända igen.
Att jag trodde jag skulle få hjärtattack den kvällen är en annan historia.

2 snabba frågar rullade precis iväg till Håkan Röjder.
Hoppas han kan hjälpa mig, han brukar kunna det.

2007 var det VM i Osaka och här kommer bilder därifrån.
Ha en fin dag!






måndag 17 juli 2017

Tillbaka i sadeln


Jag är tillbaka på kontoret och hela kvarteret ligger lite i dvala känns det som.
Alla har tagit ledigt och gör annat.
Jag arkiverar och får ordning på lite pappa och så har jag varit ute och filmat en liten snabbis också.

Som du säkert läste så har jag varit i Portland, Oregon förut.
Jag var där 2003 på fotbolls-VM tillsammans med reportern Anders Engman.
Vi hade ett par riktigt fina veckor i USA och med oss på resan hade vi också Torbjörn Jakobsson.
Just i Portland var det semifinal och då skickade VK som Torbjörn jobbar på också en reporter som kom.
Sverige besegrade Kanada och var klara för VM-final i Los Angeles en vecka senare.
Under den andra semifinalen sprang det in två kvinnor nakna, (hör och häpna) med flaggor där det stod "Adidas dödar kängrus".

Men då var då och nu är nu.
Just i detta är det dessutom EM i Holland för fotbollslaget och Sverige möter ikväll Tyskland som de förlorade emot i finalen i Los Angeles.
Att vi senare på kvällen efter finalen var med på segerbanketten och åt guldtårta och dansade är en annan historia.


söndag 16 juli 2017

söndag 16/7

Jag sitter i SAS loungen på Sturup.
Tillbaka någorlunda i jobbet igen. Jag blickar ut över några flygplan som tankas och vädret är ganska grått och regnet hänger i luften.
SAS bjuder på några farligt goda chokladmuffins med vaniljkärm i och det får kanske fungera som lunch idag.

Igår hade jag chansen att se fotboll igen och till det här inlägget ser du Malmö FF:s Jo Inge Berget som precis gjort 1-0 till MFF.
Matchen slutade 3-3 dock så det var lite grinigt i Malmölägret.

Russian Earl Grey.

Men är det vardag igen nu?
Njae sådär måste jag säga. Det blir full fart den här veckan så rundar jag av den på ett fint sätt till helgen, jag återkommer till det.

Jag imponeras alltid av Emma Svensson.
Kolla hennes senaste projekt här.

Nu visar det sig att flyget är försenat också. 15 minuter.

Under min resa till Nordamerika lyckades jag nästan hålla bloggen nere vilket var himla skönt.
Det är första gången på 9,5 år som den tagit en paus.
Idag har jag kickat igång den igen och det här är det 30:e inlägget idag.
Är det normalt eller?
Vi får se hur det tuffar på det hela.

Jag håller också på med månadsfilmen lite smått och jag tror jag ska göra en del på den nu till veckan som vi får se som en vanlig arbetsvecka.
Dessutom ska jag äntligen få tummen ur och göra om hemsidan.
Just det där med hemsida tycks vara varje fotografs mardröm på något sätt.
Det är det inte för mig, jag vill att den lever och ändrar sig men det gäller att få tid, eller snarare ta sig tid att fixa till den.
Jag hoppas det finns tid till det i veckan.

Jag snackar med min kamrat Torbjörn Jakobsson om ett projekt han jobbar med uppe i Umeå.
Jonas Lindkvist håller alltid på med grejer, nu inför OS nästa år.
Jörgen Johansson kickade igång något nytt igår och jag känner att jag blir avundsjuk på det där.
Måste komma igång, göra mer, det kommer inte bara ner i knät direkt.
Men det är sommar ... NEJ! Inget att skylla på.
Jag har några nya tankar också kring arbetslivet, vi får se var det tar mig.
Branschen blir sämre och sämre tycker jag. Det skrämmer mig och trots att vi sägs vara i den visuella
världen just nu så är det färre och färre platser jag ser det på.
Men det där har jag tjatat om förr och dessutom är det inte roligt för dig att läsa om.

Work hard!

Ska jag byta telefon? Min blir full hela tiden, jag blir galen på det där.
Utgifter, utgifter, utgifter.

Min Røde-mick som jag aldrig kom överens med riktigt men som jag faktiskt hittat lite kärlek till på slutet gav upp i väskan till Nordamerika.
Upp kom den som helt isär och söndersliten.
Sa du ny utgift?
Alltså den där gummisnoddupphängningen ...

Nu går jag och tar en till sån där muffins.
Andra.

Nordamerikaturnén 15 (San Francisco)

Ser du den klassiska "siluetten" av Alcatraz?
Bilden är tagen på båten ut till ön.

Nordamerikaturnén 14 (San Francisco)

Jag och min äldsta dotter tog 10-båten ut till Alcatraz och det är något jag av någon anledning velat göra sedan min far var här när jag typ var 8 år.
Jag har läst och sett så mycket om den här mystiska ön.
Hela öns form känner man igen från alla håll runt om i stan och när vi närmade oss med båten var det mäktigt.
Att få se blocken och cellerna var också något speciellt.
Färgerna och hur små de är. Hur litet hela blocken är ärligt talat.
Lamporna kände jag igen och rastgården, den världsberömda rastgården.

I cell 138 i B-blocket där Frank Morris bodde och under lång tid skrapade och skrapade runt den där lilla ventilationsluckan du ser under handfatet.
Natten mellan den 11 och 12 juni 1962 kröp han igenom det lilla hålet och tog sig upp via ventilationstrumman upp på taket och försvann tillsammans med två andra kompisar och sen vet man inte mer.
Det är fortfarande ett mysterium.
Det är också den historien Clint Eastwood gjorde film om i "Flykten från Alcatraz".

Men här satt också Alcapone och "Birdman" och flera andra kända förbrytare.
En av de som satt inne har skrivit en bok om sina upplevelser och han satt minsann och signerade boken i matsalen när vi var där.
Han var runt 80 år idag.









Nordamerikaturnén 13 (San Francisco)

En kväll gick jag och min äldsta dotter en sväng förbi Chinatown och bevittnade en bröllopsfotografering.
Det var en fin kväll.

Nordamerikaturnén 12 (San Francisco)

Två systrar.
Stilla havet.

Nordamerikaturnén 11 (San Francisco)

Kryckorna gjorde oss rätt bilburna. Vi körde runt mycket och San Francisco är inte jätteroligt att köra i tyvärr, men himla fint.
På TV fick vi senare höra att det var värst trafik i hela USA just här.
Det stämmer säkert, men när vi bara kommit ut från centrum var det helt okej.
Känner du igen Alamo Square?

Nordamerikaturnén 10 (San Francisco)

Sen körde vi ner till San Francisco.
Men vilken härlig stad! Så vacker och så härlig tempo.
Redan första kvällen körde vi över Golden gate bron och det var såklart vackert.
Irma kände igen den från filmen "insidan ut" och det var värt hela trippen.

När vi körde från Sacramento var det 96 grader (F) och bara de där 8-9 milen till San Francisco drog ner temperaturen till 96 grader (F).
Så åk inte dit för att möta värmen är du snäll, du kommer bli besviken.

Nordamerikaturnén 9 (Sacramento)

Vi tog bilen söderut från Portland och körde ner till kusten till en liten stad som heter Eureka.
Det tog oss 11 eller om det var 12 timmar att köra Portland - Eureka.
Bland de där stora redwoodträden och den smala vägen som tog oss ner hade också en olycka hänt så vi blev stående länge.
I kön med bilar som ringlade sig flera mil bland de där mäktiga träden öppnade amerikanerna bagageluckorna och drack öl och det snackades om barbeque och det var där jag förstod att vi skulle bli stående ett tag.
Vi kom fram, checkade in och åt, somnade och körde vidare nästa morgon till Sacramento.
Jag fick en fin känsla av Sacramento.
Lite lugnare, lite mindre på ett fint sätt.

Nordamerikaturnén 8 (Portland)


Vi kom till Portland.
Jag var där med landslaget i fotboll 2003 och minns det som en fin stad och det är det.
Vår nya resesituation gjorde oss långsamma, men vi kämpade på.

Nordamerikaturnén 7 (Seattle)


Efter vackra Kanada tog vi buss nertill Seattle och det var en skön stad men vi skulle inte stanna särskilt länge tyvärr.
På vägen till tåget som vi skulle ta blev Malin påkörd av en bil vid ett övergångsställe och sen kastades alla planer om.
Med ambulans till sjukhuset och en övernattning på det här hotellet.
Det var enda bilden jag tog den dagen.
Efter nästan 3 timmars letande i kvällen efter mediciner hon fått utskrivna fann vi dem och kunde coola ner oss på hotellet.
2 ben i foten är av och med kryckor och en pjäxa fick resan fortsätta.

Nordamerikaturnén 6 (Vancouver)

Min dotter Freja, tagen i solnedgången nere vid stranden.
I handen har hon en bunke med glass som du såklart inte ser. Det du inte ser eftersom jag exponerat efter hennes ljusa kind är alla barn som leker i bakgrunden på lekplatsen heller.

Nordamerikaturnén 5 (Vancouver)

Kisilano beach var som sagt mer än vackert och att gå ner där på kvällen 21:10 och titta när solen gick ner och äta god glass var mer än fint.
Mycket folk som gjorde sin grej.

Nordamerikaturnén 4 (Vancouver)

Kanadas högsta och längsta om jag minns det rätt hängbro testade vi.
Vi var inte ensamma utan det var gott om turister som ville både hoppa och försöka få gung på hängbron.
Sen var det som en lång promenad mellan träden, där är den här bilden ifrån.
Den stora var det för mycket turister på för att det skulle bli bra.

Nordamerikaturnén 3 (Vancouver)

Här är Vancouver (down town).
Vi bodde söder om den här bron vid en strand som heter Kitsilano beach som var himla fint.
En bit från stan men istället väldigt nära stranden och som de säger "världens längsta pool".
Den mäter 137 meter.
En kväll stack vi ut och flög med drönaren och nästan direkt den var uppe på höjd kom det två polisbilar och cirklade runt. Jag vet ärligt talat inte om det var på grund av drönaren eller något annat men det blev ett stresspåslag åtminstone och jag fick köra bort en bit och snabbt landa den och hoppa in i bilden och försvinna.
Detta är skärmdump från själva filmen, men det duger åt Instagram.

Nordamerikaturnén 2 (Vancouver)

Andra dagen fick jag möjligheten att med min lilla dotter gå och se på fiskar i akvariet i Stanley Park.
Parken är mer än vacker och fiskarna är meditativt det också.
Hon gillade det - då gillar jag det också.

Nordamerikaturnén 1 (Vancouver)

Jag har precis kommit hem från en resa i Nordamerika och under resans gång har jag lagt ut bilder på Instagram som jag tänkte jag kunde göra även här såhär i efterhand.
Första knäppet jag tog mer eller mindre var den här bilden, tagen i Vancouver i Kanada.
Otroligt fin stad det där, åk dit om du får chansen.

Nancy Borowick

Sist jag var i Amsterdam och kollade in prisutdelningen av WPP fick Nancy Borowick pris för sitt starka reportage om sina föräldrar.
Nu ser jag en artikel om henne och bilderna, kolla in den här du också.
Här är hennes hemsida också, ta dig en titt direkt.

Ap-bilden

Det var mycket snack om den här apbilden och vems upphovsrätten var i USA.
Läste du om det?
Här kollar du in det annars.

Använda bilder gratis?

Du läste om fotografen som ville fakturera va?
Annars gör du det här.

Årets drönarbilder

Du såg årets drönarbilder va?
Annars kollar du här.

Läste du detta?

Läste du om Kainoa Little som la ut sina bilder gratis eftersom ingen skulle köpa ändå.
Läs mer här.
Här är hemsida.

Awaken


En knapp


Charlie


Nej!


Fjärilar i magen


Tänk om


Drönartips


Som Brandon


5 tips

torsdag 6 juli 2017

Kanada - USA


Jag är på resa och därför har jag varit rätt bortkopplad från allt med datorer och annat att göra.
Det är nyttigt tror jag, men ganska ovanligt för mig.
Jag tar en bild då och då men inte hela tiden. 
Snarare tvärtom.
Fotografiskt vet jag inte om det hänt så mycket, många kollegor tycks vara i Almedalen just nu.
Ja, sådär är det varje sommar.
Ett ställe att "vara på".
Eller så är du i Arles på fotofestivalen kanske.

Såg du att Magnus Wennman ställer ut på Fotografiska och publicerar i Aftonbladet om vad barn äter?
Ett spännande samarbete.
Kolla mer här.

Jag lyckades få iväg min månadsfilm till sist åtminstone och nu har jag betat av första halvåret.
6 små filmer alltså som jag lägger i det här inlägget.
Tyvärr var min Røde-mick helt mosad när jag packade upp väskan i Vancouver.
Men jag tar nya tag såklart.

Se till att ha det fint.











Om mig

Malmö, Skåne, Sweden