Bonny, Jörgen, jag och Håkan
Som du vet vid det här laget så var vi till Dublin i helgen som gick.
U2 spelade på hemmaplan på Croke Park.
Jag började lyssna på U2 1983 så det var himla fint att se dem just i Dublin.
Jag trodde ärligt talat inte de skulle kunna göra så mycket med de där gamla låtarna, men shit vad de är duktiga på att blanda musik med det visuella.
Undrar om inte det visuella är grymmast ändå.
När den lilla syriska flickan fyller hela skärmen och Pavarotti klämmer i under Miss Sarajevo.
Då är vi nere på botten, det är allvarligt, starkt och magiskt på alla sätt.
Sen gasar dem bara.
Låt mig säga att det var en himla fin helg med fina vänner.
Många skratt också såklart.
Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar