Det är lördag i London och regnet smattrar på rutan såklart.
Ledig helg med lite läxor men ändå tid till reflektion, shopping och lugn och ro.
Det är fint.
Mycket engelska är det.
Vi lär oss engelska och vi lär oss ännu mer om Storbritannien och om mediabranschen.
Media är spännande tycker jag.
Vi lär oss intervjusätt och vanliga svenska misstag på engelska.
Artighet.
Vi framstår som väldigt otrevliga när vi pratar engelska.
För engelsmännen.
Vi tittar på skillnader mellan 3 olika typer av dagstidningar.
Top-red tabloids och middle-market tabloids och de vanliga dagstidningarna som här kallas "Broadsheet".
De där med röd top (The Sun tex) har fortfarande sex, kriminellt och kändisar som sin inriktning.
Det är också den överlägset största tidningen i UK med 2,2 miljoner i upplaga.
Britterna säger att "den läses av folk som inte bryr sig vem som styr landet så länge dom som gör det har stora bröst"
The Times är en broadsheet och ses som en av de seriösa tidningarna.
Den har en upplaga på 391643 idag men tappade 3,9% från förra året.
Enligt britten läses den "av de som faktiskt leder landet".
Mirror läses av "de som tror dom leder landet".
Independent som jag alltid gillat "läses av de som inte riktigt kan bestämma sig vem som ska leda landet".
Det går dåligt för brittisk press också.
The Guardian som på 80-talet hade en upplaga på 400000 ex är nu nere på 189646 ex per dag.
Bara förra året tappade The Times som jag skrev nyss 3,9% i upplaga det senaste året.
Daily Telegraph tappade 4,6 %.
Financial Times tappade 15,7%
Independent 16%
När det gäller just Independent så spår många jag pratat med det till att tidningen gick över till färg och därmed tappade tidningen sin själ.
De körde längst av alla på hård svartvit fotografi och det var deras signum kan man säga med Brian Harris och David Ashdown i spetsen.
Nu har de gjort sig av med alla fotografer och tidningen ser ärligt talat för jävlig ut.
Dessutom i färg och är av de största tidningarna den minsta med en upplaga på 68696.
Men när Independent såg var det barkade startade dom en till tidning som bara kallas "i" och kostar bara 20 pence.
Det är den enda tidningen som visar plus i den brittiska tidningsvärlden.
Med en upplaga på 295179 så växte den med 4,9% mot förra året.
Evening Standard gick över till att vara en gratistidning och delas ut i varandra tunnelbana-station och ses idag som en succé här.
David Brindle pratar i matsalen på skolan.
I torsdags gästade reportern David Brindle från The Guardian skolan och han berättade om tidningen och dess historia.
The Guardian är spännande.
Den är som sagt nere på en upplaga på 189646 idag och är Storbritanniens enda "Broadsheet" som gör det i formatet "Berliner".
Eftersom de seriösa tidningarna kallas "Broadsheet" som också är ett format så blir det lite knas när just The Guardian just är en "Berliner" vilket är ett lite större format än "Tabloid".
Okej, jag inser att detta blev väldigt rörigt.
Slå upp det då så fattar du.
Okej?
1993 köpte The Guardian upp The Observer som jag köpte mycket under min tid på Irland.
En gång i månaden gav dom ut en sportbilaga som inte var av denna världen.
Ligger på min vind fortfarande där hemma.
Ska kolla i dom när jag får chansen.
1999 bestämde sig Guardian för att starta om och det var då den blev i formatet "Berliner" alltså.
Ny tryckpress för 80 miljoner Pund.
David berättar att dom precis som många andra aldrig har gjort bättre journalistik än idag men kämpar ändå med ekonomin.
Men när det gäller webben är The Guardian världens tredje största engelskspråkiga plattform för nyheter.
Med hela 4665414 unika besökare om dagen kammar dom hem den placeringen.
The Guardians webb har läsare från hela världen och med ett besökarantal på 40% från USA.
Näst största land innan Storbritannien är Australien.
Spännande men ändå svårt att få ihop det.
Deras intäkter kommer till 70% fortfarande från papperet.
När han berättar om annonsmarknaden så kan deras annonsfolk gå till annonsörerna och säga att vi har nästan 5 miljoner besökare varje dag så vet, låt oss säga "Tesco" att det är inte ens hälften av dom som är britter och visar ett svalare intresse att annonsera.
Däremot öppnar det ju upp för de stora annonsörerna.
The Guardian gjorde en förlust förra året på 31 miljoner pund.
Men som David säger "det går åt rätt håll" året innan det var förlusten på 44 miljoner pund.
Det är bara på egna kostnader dom lyckats bromsa trenden alltså.
OM du tänkt jobba som skribent på en brittisk tidning är det dessutom rätt viktigt att du bestämmer dig innan var du vill jobba.
Vi får lära oss att den egna åsikten är väldigt viktig när man skriver en text här.
Då vill det till att du har en åsikt som någorlunda stämmer överens med vad tidningen tycker.
Därför saknas det helt att du byter tidning här i England.
- Det händer men är väldigt ovanligt, säger David.
Getty Image entré med riktigt stora bilder i fönstren.
Igår fredag var jag på Getty Image i Camden Town i London.
Tack vare Jessica Mainardis fick jag träffa Steve Rose i de vackra lokalerna som Getty sitter i.
Ja, själva redaktionen ser ut som vilken som helst men en väldigt fin entré där bilderna rullar på stora skärmar och det är sparsmakat möblerat.
Fint och tack så mycket för hjälpen Jessica.
Vi pratar om Getty och om branschen.
Getty köpte upp Allsport för många år sedan och är idag en av världens största byråer som jobbar med bilder.
Bara på kontoret i London jobbar 450 personer.
Steve som är "Director of Photography-Sport" har en stab på 26 fotografer i London.
Men han använder också ett 10-tal frilansare.
Getty bygger upp kontor över hela världen och satsar såklart mycket på Brasilen just nu.
Vi snackar om OS som gick här i London förra året.
Getty hade 100 personer som jobbade med det och 60 av dom var fotografer.
Man förstår att det är en stor industri och jag är väldigt glad att jag fick komma och säga hej.
När jag är hemma igen ska jag skicka "Ögonblick" som vi på Sydsvenskan gjorde som tack till Steve.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag blir riktigt imponerad av min kollega Andreas Ekström när jag ser den här snutten.
Det där vore något för engelskagruppen det.
Nu är det lördag som sagt här i London.
Nike-store väntar.
Det är fashion-week i stan, började igår.
Jag ger mig ut med kameran på axeln.
Ha en fin helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar