Amsterdam 2

Det är galet hur fort ett dygn i Amsterdam går.

Föreläsningar och debatter hela dagen igår som rundades av med mingel och vernissage i kyrkan.

Mycket inspiration, här står fotografiet i centrum och det är så bra.

Nu sitter jag på flygplatsen på väg hem, så jag ska rapportera mer grundligt senare.

Igår la jag dessutom ut de som kommit med i Masterclassen av misstag.

Det är visst hemligt fram till ikväll 22:00.

Jag fick ett mail från WPP och jag bad så mycket om ursäkt.

Dumt av mig, så vill du se listan får du kika in efter 22:00 igen alltså.

I år var det ett ganska stort gäng från Sverige/Danmark och Norge här.
Bra det.

WPP har däremot gjort om det lite nu så alla vinnande fotografer får inte snacka vilket är synd tycker jag, debatterna ger inte så mycket och man vill liksom sköljas över med bilder istället.
Men några har fått snacka och det var riktigt inspirerande.

Kan inte låta bli (och varför skulle jag) att vara lite stolt över att Sverige har fyra prisade fotografer.
Det är riktigt stort i den här skaran.
Niclas Hammarström, Paul Hansen, Magnus Wennman och Jonas Lindkvist.
Riktigt roligt tycker jag.
Dessutom var Peter Holgersson på plats som vann ett 1:a pris för 2 år sedan.

Det är inte så att man hinner med så mycket annat än detta när man är här.
Min klocka ringde 04:00 igår morse och så rullade det på hela dagen.
Jag tror jag kröp ner, eller mer stupade ner i min våningssäng jag hade på rummet vid 01:30.
Upp igen för föreläsningar vid 10:00 imorse och nu går snart flyget hem till Köpenhamn.
Där väntar min bil och så kör jag som ett skott tillbaka till Malmö och Lars Brundins 50-årsfest.
Vem som har planerat denna helgen ska jag snacka med på måndag tror jag - eller tisdag.

Det finns många enskilda fotografer jag tänker att jag kan lyfta fram, eller som jag redan gjort på bloggen, men jag vill liksom samla många länkar som du kan klicka på sen.

Amsterdam doftar verkligen droger och horor.
Det är märkligt tycker jag och det är liksom där hela tiden, så nära och inget konstigt med det.
Affärer som säljer kakor, energidrycker och klubbor med droger i.
Prostituerade i fönstren och sen allt det andra.
Amsterdam är en härlig stad, men just den där sidan är inte den bästa.
När jag nu gick genom red light district från mitt hotell till centralen doftar det sur öl och urin.
Den bilden är ingen bra avslutningen egentligen.

Igår när jag kom fram så hade jag en timme innan det öppnade och jag satt i morgonsolen och tittade på alla vackra människor som var på väg till jobbet på cykel.
Den där morgonlunken och strömmen av cyklister.
Rätt som det var kom en cyklist och morsade på mig. Det var Brian Karmark, min gamla chef på Sydsvenskan, numer på Jyllands-Posten.
Alltid nära till skratt, bra kille.

Boken är omgjord också. Lite mindre, lite tjockare.
Bara så du vet.

Vi hörs!