Lucka 22 med Susanne Walström

Här i en grön jacka tittar Susanne Walström fram i lucka 22.

Du som kan din bildjournalistiska historia vet vad Susanne gjort för den.

Hon kom in på Dagens Nyheter i Stockholm och rörde om i grytan på ett bra sätt.

Susanne stod för en ny tid och med nya trender lyfte hon bildtänket i hela landet.

Alla hade ögonen på hennes bilder.

Susanne slutade på DN och tidningen förlorade en duktig fotograf men Susanne slutade inte fotografera såklart.

När hon svarade JA! på att vara med i den här julkalendern blev jag väldigt glad.

Så både du och jag får nu ivrigt riva upp lucka 22 och se hur hon har det idag.

Varsågoda!

Susanne Walström!

Är det något jobb/reportage du är extra nöjd med från året?

Ett projekt som jag påbörjat i år som handlar om bristen på toaletter i världen.

Berätta mer.

Jag är i grunden dokumentärfotograf, men gillar att jobba med reklam eftersom jag då blir mer av en regissör; man skapar bilder och berättar historier. 
Däremot försöker jag alltid ha nåt eget projekt på gång vid sidan av.

Eftersom jag har jobbat mycket med bilder för SCA som gör blöjor, så kändes ett projekt om toalettbristen i världen som en naturlig utveckling. 
Man kan säga att mitt senaste år har gått i bajsets tecken, eftersom jag dessutom har jobbat mycket med hästar som väljer att bajsa lite överallt :-)

Jag har genom den svenska ideella organisationen ”Toaletter utan gränser” fått kontakt med en by utan toaletter i Tamil Nadu. 
Där har jag tillsammans med journalisten Anna Kågström träffat kvinnor och unga tjejer som berättat om vad det här betyder för det dagliga livet – hur det är att under monsunperioden vada ut på risfältet med vatten upp till knäna för att göra sina behov, där andras bajs flyter omkring. 
Eller att ha ständiga magsmärtor av att behöva hålla sig – vissa av kvinnorna väntar med att gå ut på fälten i dagar. 
Många lider av mer eller mindre svåra sjukdomar till följd av toalettbristen. 
De flesta kvinnor går endast och gör sina behov i mörkret, tidig morgon eller sen kväll, för att undvika att bli sedda av män. 
På fälten som de använder som toaletter finns giftormar, vassa taggbuskar som kan ge svåra infektioner, och vildhundar. 
Därutöver finns risken för överfall och våldtäkt.

Ett annat projekt jag precis håller på att slutföra, är en bok för Bonnier Fakta om att börja rida igen som vuxen efter att ha varit i stallet som barn.

Under året har jag också varit med när ett konstnärkollektiv tagit saken i egna händer och påbörjat ombyggnaden av Slussen, du ser mer här.

Många av bilderna jag gjort för jobb nu i höst är inte offentliga förrän än, så dom kan jag inte visa här.

Foto: Susanne Walström

Vad är din idé om fulländad lycka?

Jag kan bli tokglad bara av att cykla till jobbet en härlig vår- eller höstdag.

Jag älskar att jobba, älskar vardagen.

Vad är din största rädsla?

Att jag själv eller nån i min närhet ska bli allvarligt sjuk.

Vad ogillar du i din personlighet?

Jag borde vara lite mer social utanför jobbet. 

Vad är din bild av total misär?

Ryssland är rätt miserabelt på många sätt.

Foto: Susanne Walström

Vad ogillar du i andras personlighet?

Jag har svårt för snålhet.

Vilken levande människa beundrar du mest?

De två mest fantastiska människorna på jorden är, enligt mig, mina barn.

Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?

Knepig fråga, talang kanske…

Foto: Susanne Walström

Vad gillar du allra minst med ditt utseende?

Hade jag fått den frågan när jag var 14 år hade listan varit oändlig, jag var missnöjd med allt. 
Nuförtiden är jag mer tacksam och fascinerad över att min kropp är hel och funkar som den ska. 
Utseendet är inget jag direkt funderar på längre.

Vilken levande människa ogillar du mest?

Jag kan inte peka ut nån speciell, så jag säger pass.

Om du skulle dö och komma tillbaka som någon annan. Vem skulle det vara?

En stallkatt verkar ha ett härligt liv.

Var skulle du helst av allt bo?

Jag älskar Stockholm och min lägenhet på södermalm, så jag bor gärna kvar här. 
Januari och februari skulle jag däremot gärna spendera på ett lite varmare ställe.

Foto: Susanne Walström

Vad värdesätter du mest hos dina vänner?

Humor.

Hur skulle du vilja dö?

Knall och fall.

Vad är din största extravagans?

Flygresor är ju inte direkt bra för miljön, men jag älskar att resa långt bort och då blir det ju alltid flyg tyvärr.

När ljuger du?

Jag tror inte att jag ljuger så mycket (men just det kanske är en lögn ;-)

Foto: Susanne Walström

Vilket är ditt favorityrke?

Ibland kan jag vara lite avundsjuk på författare som kan sitta på sin kammare och hitta på fantastiska världar. 
Men eftersom skrivandet inte är min bästa gren, plus att jag ständigt vill ut och upptäcka nya saker måste jag nog säga att jag har mitt favorityrke. 

Vad är ditt motto?

Jag har inget direkt motto, men när nåt känns svårt eller nervöst brukar jag tänka:
Vad gör det om 100 år?

Tack så mycket för hjälpen Susanne. Hoppas du får en fin jul och ett riktigt gott nytt år också.