Lucka 12 med Christian Andersson

Nu öppnar du lugnt och fint lucka 12 och här står Christian Andersson och skiner.

Det är Erika Weiland från lucka 1 som tagit bilden på honom.

De jobbar nämligen tillsammans på Apelöga här i Malmö. 
När jag jobbade som bildchef på Sydsvenskan kom Christian ner från Värnamo och ville visa sina bilder. 

Det var en imponerande portfölj han hade med sig och det grämer mig att vi inte hade någon plats åt honom just då.
Väldigt duktig kille.

Men nu kör vi va?

Christian Andersson mina damer och herrar.

Är det några bilder du är extra nöjd med från året?

Jag har påbörjat ett projekt om integration, så det skulle nog vara några bilder från det projektet.

Berätta mer?

Det är ett dokumentärt projekt som fokuserar på volontärer i Malmö som engagerar sig för att Sverige ska vara ett öppet, solidariskt och välkomnande land. 

Jag är så oerhört trött på alla enögda nationalister, rasister och folkhemsvurmare.

Förutom dessa bilder har det blivit mest privata bilder eftersom jag är föräldraledig.

Du ska skriva en kontaktannons - hur beskriver du dig själv med fem ord? 

Oj, vad svårt. Kanske: social, osocial, nyfiken, naturdiggande och kulturintresserad.

Vilken är den vanligaste frågan du får när du går bort på middag? 

Det måste vara spännande att vara fotograf? Följt av nån dum teknikfråga som jag alltid försöker att ducka för.

När var du riktigt lycklig senast?

Den 11:e februari, när min äldsta dotter sa ”jag älskar dig” för första gången. 

Och två veckor dessförinnan när min yngsta dotter föddes. 

Vad är du rädd för?

Ganska mycket. 
Mest är jag rädd för vad egoism och protektionism gör med vårt samhälle. 
Klimathotet, så klart. 

Sen är jag rädd för psykopatiska ledare med kärnvapen och att det ska hända min familj något.

Du måste tatuera dig, vilket motiv blir det?

En gädda eller mina barns namn.

Hur är du som bilförare? 

Alla år som kringflackande fotograf har nog gjort mig ganska självsäker. Jag skulle för övrigt vilja örfila alla som inte använder blinkers.

När blev du vuxen? 

Oj, det har nog skett stegvis, men jag försöker att inte bli för vuxen. Balansen är viktig. 

Det är viktigt att bejaka sitt inre barn, annars riskerar man att tappa bort sig själv. 

Ingen är född tråkig, ändå stöter jag på sådana hela tiden.

Vilket är ditt sämsta köp?

Min första systemkamera. 
Jag köper ofta saker impulsivt och är ganska ointresserad av teknik. 
En dålig kombo när man ska köpa en kamera. 

Sen dess köper jag bara det dyraste jag har råd med och räknar kallt med att det är bra. Det har funkat fint.

I filmen om ditt liv, vem spelar dig då? 

Ryan Gosling. Det är den enda kända skådespelare som någon har sagt påminner om mig. Jag ser framför mig ett långdraget drama dubbad med min egen röst. 

Vad ogillar du i din personlighet?

När jag inte står upp för vad jag tycker vilket hänger ihop med att jag gärna undviker konflikter. 

Vad är din bild av total misär?

Maktlöshet och maktmissbruk och allt som följer därav.

Vad ogillar du i andras personlighet? 

Framförallt främlingsfientlighet och vi och dom-tänk. 

Sen har jag väldigt svårt för självupptagna människor som lider brist på empati. 

Dessa karaktärsdrag flätar ofta samman i varandra. 

Vilken levande människa beundrar du mest? 

Malala Yousafzai och hennes gelikar som arbetar så osjälviskt och uppoffrande för att världen ska bli en bättre plats.

Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap? 

Att ensam är stark. Det är så sällan det stämmer. 

Det är väl i och för sig mer ett felaktigt påstående än en egenskap, men ja, du fattar.

Vilken är din största fobi?

Jag har ingen direkt fobi, men jag ogillar hajar och höga höjder.

Vad är din största rädsla?

Ja, det måste väl vara att befinna mig väldigt högt upp och samtidigt bli attackerad av hajar. Förutom det är den största rädslan att det ska hända min familj något. 

Jag vågar inte ens tänka tanken.

Vad gillar du allra minst med ditt utseende?

Jag är exakt 195 centimeter lång. 

Det funkar dåligt både när jag ska vara en ”flugan på väggen”-fotograf och när jag ska köpa kläder. 

Så tio centimeter hade jag klarat mig fint utan. 

Var skulle du helst av allt bo?

Jag trivs väldigt bra i Malmö, det är den mest sympatiska stad jag har stött på. 

Tyvärr har den ett oförtjänt dåligt rykte. 

Vad värdesätter du mest hos dina vänner?

Att de finns där, trots att jag är bedrövligt dålig på att höra av mig till dem. 

Men jag värdesätter alla mina vänner högt, även de jag inte har sett på väldigt, väldigt länge.

Hur skulle du vilja dö?

Nöjd.

Vad är din största extravagans?

Dyr öl.

När ljuger du? 

Väldigt sällan faktiskt, men visst, jag skruvar väl lite på sanningen ibland.

Vilken är ditt favorityrke?

Satiriker eller utställningskommissarie. 

Men fotograf duger det med. 

Vad är ditt motto? 

Hellre lite dubbelmoral, än ingen moral alls. 

Nämn några saker du gör när ingen ser dig?

Minns de som har dött och sjunger högt i bilen. 

Oftast vid olika tillfällen.

Ångrar du något i livet? 

Jag önskar att jag som barn hade spelat mer gitarr och mindre fotboll. 

Som vuxen önskar jag att jag hade tagit fler konflikter och varit ärligare och rakare i vissa situationer. 

Karriärsmässigt önskar jag att jag hade sökt mig till någon stor dagstidning i Stockholm eller Göteborg. 

Med det sagt, har jag trots allt landat precis där jag vill vara, både privat och jobbmässigt. 

Vad gör du i jul?

Då sitter jag och min familj, med svärföräldrarna, på Teneriffa och streamar Kalle Anka.

---------

Härligt! 

Tack så mycket för hjälpen Christian, alla bilder är såklart tagna av honom och du kan med lätthet kolla hans hemsida också.

Imorgon är det lucia, jag vet vem som i den här kalendern är årets lucia.

Du får se det om du sliter upp kalendern redan klockan 06:00 imorgon.

Häng med!