tisdag 13 maj 2008

Snart kommer änglarna att landa


JORDBÄVNINGEN
Natten blev sen igår. Kunde inte somna. Ola hade bestämt sig för att flyga ner till Chengdu idag på morgonen. Jag stannade i Peking.
Dagen har gått åt och fundera på om man är knäpp, en dålig journalist eller slö eller vad det är. Jag vet inte.
Kanske borde jag ha följt med honom?
Men ansvarige utgivaren på min arbetsplats sa åt mig att stanna.
Kan man då åka med?
Kanske vi på Sydsvenskan gör rätt som satsar på grejer där vi är ensamma.
Ibland kanske vi gör fel.
Jobbigt har det varit och jobbigt är det.
Nu ska jag försöka ro iland det jag kom hit för, på egen hand.
Blir det skit kommer jag verkligen ångra mig. Blir det bra så vet jag inte.
Pressen är stor i alla fall.
Tony, min kamrat och kollega från VLT som sitter i Bangkok och som jag har ständig kontakt med via sms kanske säger det bästa.
”Hur du än gör så har du gjort fel”.
Ja, så kanske det är. Livet för mig åtminstone, går vidare.
Låt det bli bra nu onsdag, torsdag och fredag.
Ser att det går ett maraton på kinesiska muren på lördag när jag flyger hem.
Det hade varit roligt, varför säger inte dom på SAS sånt när man bokar biljett?


PEKING
Åkte ut till ett museum som var inplanerat när jag vaknat och samlat ihop mig.
40 minuter i taxi och 2,5 min på stället. Det var lika roligt som klamydiamuseeét i Skövde. (om det nu finns ett sånt där, men jag tror det)
Förbjudna staden.
Passerar via fötter och går en lång, lång sväng. Kollar hotell till veckan efter OS.
Går in på ett köpcenter. 5 våningen.
Sushi som snurrar.
Jag blir tårögd och går med lugna fina steg uppåt.
Jag känner en viss ro i kroppen, jag blir glad i hela mig.
Visst, där är den och vad god sedan....
Åhh, så härligt. Nu vet jag vart vi ska bo veckan efter OS.
Där föll allt på plats.
Jag njuter frukost/lunchen där och det var inte sista gången.
Det kan jag lova.
Allt känns bättre.
Frukosten i Kina skojar man inte med. Den hoppar man snarare över.
Jag undrar hur det ska gå för Richard under OS.
Han ska ju alltid ha yoghurt för att inte bli kinkig.
Lycka till säger jag. Dumplings säger hela Kina i kör.
Eller andra röror som ser ut som välling och smakar som det också.
Jag shoppar och jag prutar, det är inte min grej men jag lär mig.
Det är ju inte så svårt, det är ju bara att gå....därifrån.
Solen skiner idag och det är varmt ute.
Jag fixar en översättare. Jag håller tummen.
Köper en rolexklocka.
Två till och med.
Efter Tsunamin så fick vår förra chef en klocka som present, jag tror jag får ge vår nuvarande också en även om det var Leif Å som fixade den förra.
Ni vet det där med äpplen känns lite torftigt...


FOTOGRAFERING
Jag måste fotografera idag tänker jag. Otroligt vad lätt jag drar mig till folk som rör på sig. Som åker tåg eller buss.
Min vän och kollega Peter Claesson i Göteborg sa en gång att man måste hålla ögat igång. Man måste träna det för att hitta bilder. Jag tror han har rätt.
Jag har tränat idag. Pressat mig till att försöka se saker.
För mig blir det lätt under ytan. Bland tåg och pendlare. Jag vet, det kanske är tjatigt men skit i det.
Kul ska det vara och jag tyckte det var det. Det blev ett sällskap idag.
Jag får sätta mig och göra lite bilder sen.
Ni såg mitt förra bildspel från Bombay va?

TIDNINGSRAPPORT
Nej, vårt jobb om Olympic Park kom inte in idag. Våra Indiengrejer ligger fortfarande.
Jag undrar om det kommer in någon gång eller om jag ska se mina reportageresor som rena terapin för något. Eller om jag luktar illa så dom hemma säger:
- Ska inte du sticka iväg någonstans? Kina? Indien?

Inga kommentarer:

Om mig

Malmö, Skåne, Sweden