Ångest? Njaee.. inte jag.

Den här bilden är tagen i Adelaide i Australien.
Året är 2000 och strax innan OS som ska dra igång i Sydney. Jag och reportern Richard Åkesson skulle göra ett reportage om ångesten att komma igång. Just simmarna som alltid tränar så tidigt på morgonen måste ju känna en något hög tröskel för att komma igång. Jag kikar på gammalt och visst finns det lite ångest där på bassängkanten sådär 06:00 på morgonen.
Det ser du väl?
Detta är inte den största stjärnan i simlandslaget men när jag säger till Richard att jag har en bra bild till reportaget så säger han:
- Då är det henne vi vinklar på.
Det är skönt att jobba med proffs.

Jag och Richard bodde på det mest konstiga hotell jag bott på som egentligen var hemma hos en dam mitt i ett villakvarter.
Det var verkligen toppen men att vår resebyrå bokat det kändes märkligt. Vi hade en gemensam öppen spis och det visade sig att det faktiskt bara var 200 meter till restaurang-gatan i stan.
Vi åt krokodil och det spelades jazz till sent på kvällen. Det var fint och vi fick hem vårt material.
Jag kan ha sagt det förut men då var det film som gällde.
Film liksom.

Sen var det OS i Sydney och jag lägger ut en bild till längst ner från en av båtarna i Sydney.
Kvinnan på bilden njöt av att jag fotograferade just henne även om skärpan ligger på operahuset men det kunde ju inte hon veta.
Jag vet dock inte om jag kan låta bli att fnissa lite av den där fåfängan men egentligen borde jag bara var glad för den.
Ja, ja.
Jag och Richard har räknat på att han och jag har totalt varit ute på resa mellan 1-2 år. Totalt.
Närmare två om jag minns rätt.

Min tjänstledighet lär mig mer och mer av njuta av stunden. Jag inser mer och mer att det är här och nu jag är.
Idag (äntligen) får jag nog säga tog jag mig ut till mina kollegor Leif&Lisbeth på landet. Leif lämnade oss i pension för något år sedan och Lisbeth jobbar kvar.
Vi njuter sushi jag köpte med mig. Vi kollar in hästarna och den helt otroligt fina snickarverkstaden. Jag tycker det bullrar mycket minns jag från träslöjden men kan inte låta bli att bli lite sugen ändå.
En hylla kanske?
Eller en fågelholk?
Njae, vi får se.
Vi pratar fotografi och Leif visar en bok han gjort. Äntligen.
Det ger energi och ett nytt tänk på något sätt. Inspiration.
Vad är viktigt? Vad blir du glad av?
På landet går kanske tankarna igång, eller så är det sällskapet.
Eller både och?

En fin dag helt enkelt som fick driva iväg tidsmässigt.
Fint.

Det sägs att Årets Bildboken kommit nu. Vad roligt men jag har inte fått den i lådan ännu.
Jag håller utkik imorgon.

Jonas ringer. Det ger också glädje.