Död, sorg men också glädje och så lite foto på slutet.

Jag gillar verkligen att sitta lugnt i bilen och lyssna på sommarpratare.
Igår på väg till Falsterbo lyssnade jag på Jeppe Wikström som du känner till.
Lyssna på honom, han berättar fint om skärgården och sina projekt men också en fin berättelse om Nick Ut,s bild från Vietnam och flickan (som nu är en kvinna) som kommer naken springandes.
Det är gripande.
Han spelade också "så skimrande var aldrig havet" och mina tankar går direkt till min
kamrat Magnus af Geijerstam begravning här i Malmö.



Min fina vän Jonas Lindkvist och hans fru Jessica Gow spelade den bara någon månad senare på sitt bröllop så på många sätt betyder den något för mig.

När jag lyssnade på Edda Magnason blev jag så himla förvånad över hennes musikval.
Frank Zappa, Bob Hund, Tom Waitz, Miles Davis, Esbjörn Svenssons trio.
Lite som hon hade varit i min skivhylla.
Hur ofta spelar dom Frank Zappa i radion liksom?
Lyssna gärna.



Jag ser också att dansken Jens Tønnesen är död.
Det griper tag i magen.
Jag har träffat Jens många gånger och nu läser jag att han dött, 51 år gammal.
Ofta blir döden så obegriplig.

Så skimrande var aldrig havet kanske hade passat en gång till och när jag letar efter Freddie Wadlings version som jag gillar bäst hittar jag den inte men finner den här istället.



------------------------------------------------------------------------------------

Jag ser att Pieter ten Hoopen ställer ut i Arles med sina bilder från Crazy Horse.
Ta dig en liten titt här.

Foto: David Alan Harvey

Jag har skrivet rätt mycket om Magnum-fotografen David Alan Harvey.

Han är också i Brasilien under VM och du ser fler bilder här.

Han kan redan ha gjort den fräckaste fotoboken som just handlar om Brasilien.

När jag och fin-fina Kalle Melander var i Amsterdam på prisutdelningen av world press photo så föreläste han där och du ser hela föreläsningen här nere.