Foto: Neil Leifer/SI
Lustigt att Anna Tärnhuvud (utsänd fotograf för Aftonbladet på dam-VM i Kanada) har haft mardrömmar om remotekameror.
Jag drömde också om det inatt nämligen.
Det kan vara för att jag bläddrade i Sport Illustrated (SI) innan jag somnade.
Titta på bilden ovan.
Den är tagen av den legendariske sportfotografen Neil Leifer den 25:e maj 1965.
1965.
Muhammed Ali har precis knockat Sonny Liston, på läktaren satt ynka 2434 åskådare som fick bevittna idrottshistoria.
Bilden togs i Lewistion, Maine (norr om Boston).
Att kombinera fin fotografi med journalistik, eller som i det här fallet idrottshistoria är riktigt stort.
Neil hade såklart bilder från ringside också så han kunde verkligen leverera från olika sidor.
Du är med på att vi fortfarande är på 1965 va?
Så när Anna sover dåligt i Winnipeg och drömmer mardrömmar om remotekameror funderar jag också en del.
Bilden ovan är tagen långt innan jag var född, ja innan min storasyster var född också.
Vad hade dom för grejer då tror du?
Inte gick det att fylla kameran med minneskort och bara trycka av en 2-3 tusen bilder från taket inte.
När jag ser Neil Leifers kollegor på ringside ser jag att någon står med en Rollieflex och förmodligen hade småbilden precis blivit populär.
Men eftersom takbilden är kvadratisk räknar jag med "sex-sex" på den.
Det innebär att Neil hade 12 exponeringar på sig.
Tolv exponeringar.
Han stod iskall vid ringside och väntade och när Liston låg tryckte han av.
Nu är SI kände för att teknisk ligga väldigt långt fram så kanske hade de byggt ett magasin som fixade 24 exponeringar men ändå, det är bara en gissning.
Det är heller inte särskilt mycket.
Remotekameran har verkligen hjälpt sportfotografin framåt sedan länge.
Jag lyfter på hatten för Neil Leifer, du kan kolla in hans hemsida här.
----------------------------------
Eftersom detta blogginlägg handlar om just takremote, fortsätter jag på det spåret.
1994 på OS i Lillehammar spelade Sverige i OS-finalen som slutade oavgjort.
Det innebar förlängning och under den gjordes det inte heller några mål så matchen skulle avgöras med straffar.
Peter Forsberg satte sista straffen och Sverige vann OS-guld.
I taket var det Reuter och AP som hade fått tillstånd att sätta sina kameror.
Okej, här har vi gått framåt så här hade fotograferna 36 exponeringar.
Men det är väldigt lite på en hockeymatch, förlängning och sedan straffar.
Det gäller att vara iskall och trycka när det gäller.
Gary Hershorn på Reuter och Al Behrman på AP var det som fångade ögonblicket.
Skillnaderna på bilderna är att på Al,s bild är pucken framför målvakten och på Garys bild är pucken förbi honom.
Det var Al Behrmans bild som senare blev frimärke.
Men jag imponeras av det där med att sätta remote med 36 exponeringar och vara så iskall att det finns exponeringar till sista straffen.
1994, trettiosex exponeringar.
Imponerande.
Läs gärna mer om hockeybilderna här.
Foto: Al Behrman/AP
5 kommentarer:
Jätterolig läsning!
Jag har bara testat remote (på lekmannanivå) under en helg och det slutade med att jag hade 400 bilder ur fokus för att jag hade missat lite inställningar...
Fick en chans dagen efter och då satt allting. :)
Riktigt imponerande att få till det 1965. Hade varit kul att veta hur det fungerade tekniskt
Hmmm Jag tror såhär...
Med all säkerhet är bilden tagen med en Nikon F
småbild 36 exponeringar
vanlig symaskins fot till avtryckare och kopplad till kameran med en kabel.
Jag har själv plåtat med den utrustningen på Smålandsposten tidigt 80-tal...
Bilden blir fyrkantig av det kraftiga vidvinkeln....
med reservation för fel :)
/Brunte
Tror dessutom att det inte fanns någon 6x6 kamera som gick med motor som det fanns till Nikon F kamerorna...det är ju liksom en förutsättning för att kunna ta fler bilder än en...
Och så tror jag bilden är beskuren... eller så är det ett knäpp med en Rolli eller Hassebladaren med det fasta vidvinkeln på ...kommer inte på vad den heter...
Helt klart imponerande med det begränsade bildantalet! Jag skulle gissa att man då tänker: "En bild under match som vanligt, därefter enbart de gånger en boxare faller och/eller den andra jublar". De bilderna är ju mer talande än det avgörande slaget sett ur den vida vinkeln.
Jag skulle också gissa att remoten var kablad. En kollega i Kanada fick kabla alla sina blixtar i taket i Globen under hockey-VM senast och ha kabeln ända ner till ett av båsen - trots dagens radioteknik. Och nu under Champions League-finalen var det väldigt många fotografer som hade kabel hela vägen till handen istället för pocket wizards.
Jag är också helt övertygad att det var med sladd.
Inte 1994 kanske men boxningen är det garanterat.
Kan mycket väl vara så att det är från ett småbildsneg och att det är vidvinkeln som ställer till det lite.
Nåväl, poängen var mer antalet exponeringar.
/LarsD
Skicka en kommentar