Här står Johanna Syrén.
Ännu en kvinna jag beundrar på många sätt.
Johanna bor i Bollnäs och driver där ett fotografisk center, Lokomotiv Bollnäs.
Jag bara älskar det!
Hon gräver där hon står skulle man kunna säga.
Hon lägger ibland ut fina bilder på sig själv på sociala medier som jag blir glad av.
Jag tycker hon alltid ser så glad och avslappnad ut, så hör jag en intervju med henne på Fotosidan där hon berättar om det här med självbild och porträtt på sig själv, och inser att det finns så mycket mer bakom allting.
Jag tycker hon alltid ser så glad och avslappnad ut, så hör jag en intervju med henne på Fotosidan där hon berättar om det här med självbild och porträtt på sig själv, och inser att det finns så mycket mer bakom allting.
Hon pratar öppet och fint om det, lyssna du också här.
Men innan jag far iväg och hyllar Johanna allt för mycket så kanske vi ska smyga upp lucka 16.
Hon är bara så driven, och det gillar jag så mycket.
Johanna Syrén mina damer och herrar.
Är det något reportage/jobb du är extra nöjd med från året?
Ja.
Jag är stolt över projektet No Filter.
Berätta mer?
No Filter utmanar tillrättalagda semesterporträtt och kontrollerade selfies och det var under en resa till Asien som jag lät främlingar fotografera mig med en analog engångskamera. Från början handlade det om att jag ville utmana mig själv och testa en ny metod men det växte ganska snabbt till något större.
Jag fick ett par stipendium, gjorde en bok, visade utställningen på CFF i Stockholm och har hållit föreläsningar kring självbilder och det egna jaget.
Arbetet var utlämnande och stundtals svårt, men det fanns något jag behövde få säga och nu har jag gjort det.
Vad är din idé om fulländad lycka?
Att vara behövd.
Har du haft en riktigt dålig drogupplevelse?
Den allra första var nog min värsta.
13-årig tjej snodde jäsande vin från garderoben, blev alkoholförgiftad och vaknade till liv under magpumpning på akuten.
Jag har inte ljugit för mina föräldrar sedan dess.
Vilken är din största fobi?
Jag är väldigt rädd för tandläkaren.
Borstar noga.
Foto: Johanna Syrén
Vilken är din favoritsvordom?
Helvete kanske. Eller nej ska jag vara ärlig? KUKEN!
När jag är riktigt arg.
Vad är din största rädsla?
Att mista mina barn eller att de ska mista mig.
Vad ogillar du i din personlighet?
Kontrollbehovet.
Det är inte alltid gulligt.
Vad är din bild av total misär?
Människor utan hopp.
Foto: Johanna Syrén
Vad ogillar du i andras personlighet?
Missunnsamhet.
Vilken levande människa beundrar du mest?
Min vän S som tvingades fly sitt land, sin familj, gå ensam på de mörkaste av vägar och offra det mesta för att överleva.
Hennes leende är det finaste jag vet.
Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?
Jag har aldrig fattat respekten för vassa armbågar.
Jag är övertygad om att ödmjukhet vinner i längden.
Vad gillar du allra minst med ditt utseende?
Äh jag är nöjd nu. Äntligen.
Foto: Johanna Syrén
Vilken levande människa ogillar du mest?
Just idag är det läraren i simhallen som var mer intresserad av att stirra ner i sin mobiltelefon än hålla koll på eleverna.
Gissa om han såg eller hörde tjejen som fick panik i vattnet och ropade på hjälp?
Nej just det.
Jag var vattenrädd i mer än halva mitt liv så sånt där gör mig tokarg.
Vilken är din största motgång i livet?
Sorgen när kärleken mellan mig och mina barns pappa tog slut.
Men livet är föränderligt och allt blev bra till slut.
Faktiskt jättebra.
Vilken bok har betytt mest för dig?
”On Photography” av Susan Sontag.
Foto: Johanna Syrén
Det konstigaste stället du vaknat upp på?
På en flygplats.
Incheckad och klar men jag vet inte hur.
Om du skulle dö och komma tillbaka som någon annan. Vem skulle det vara?
Vivian Maier.
Tänk att få veta hennes hemligheter.
Var skulle du helst av allt bo?
Nära mina viktigaste och det är här i Bollnäs.
Men jag skulle inte må dåligt av att ha en extra lägenhet i Brooklyn.
Vad värdesätter du mest hos dina vänner?
Allt. Därför är de mina vänner.
Foto: Johanna Syrén
Hur skulle du vilja dö?
Jävligt snabbt.
Vad är din största extravagans?
Gruyere och bubbel på vardagar.
När ljuger du?
En gång svarade jag att jag var 27 år gammal fast jag egentligen var 33.
Det bara flög ur munnen och gick ju inte att ta tillbaka så jag kände mig tvungen att fortsätta ljuga i några minuter till.
Jag vet inte riktigt vad som hände där.
Vilken är ditt favorityrke?
Mitt eget. Men jag har en grej för bönder också, det finns inget annat yrke jag beundrar så mycket.
Foto: Johanna Syrén
Vad är ditt motto?
Man måste ta ansvar för sin egen lycka.
Nämn några saker du gör när ingen ser dig?
Skriver dagbok, läser kändisskvaller, äter upp mina barns lördagsgodis.
Ångrar du något i livet?
Ja, konstigt vore det väl annars.
Jag har sårat andra. Sårat mig själv.
Skrivit en usel c-uppsats.
Levererat halvkassa bilder.
Med mera!
----------
Tack så himla mycket Johanna!
Hoppas du får en riktigt fin Jul och ett Gott Nytt år också.
Nedan följer en liten länklista som du kan klicka dig vidare på.
Radiointervjun med Johanna här.
Hemsidan hittar du här.
Lokomotiv Bollnäs hittar du här.
Projektet "No filter" finner du här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar