fredag 12 september 2014

Perpignan 9

Jag tänkte nog att jag skulle runda av den här rapporten från Perpignan på något sätt.
Det är över nu liksom även om det lever kvar i mig på ett fint sätt.
Alla människor, alla skratten och all inspiration.
Tack Christina Kronér och Per Karlsson för allt slit ni lägger ner för att hasa runt på ett gäng fotografer där nere.
Det är respekt på den.

Bäst i Perpignan, rent fotografiskt var för mig tre som stack ut lite extra.
Visst, det är dumt att rangordna folk (fotografer) men någon måste vara det.
Men jag vet, det är subjektivt men här kommer tre fotografer som jag gillade lite extra.
Inte i någon ordning, jag klumpar ihop dom och enligt kutym börjar jag med damerna.

Foto: Mary F. Calvert

Mary har gjort ett reportage om sexuellt utnyttjade kvinnor i den amerikanska militären.
Det uppskattas till 26000 övergrepp om året.
Tjugosextusen!
Bara några anmäls.
Det är en skrämmande siffror och ett viktigt ämne att belysa såklart.
Svårt att komma så nära som Mary gjort också förmodar jag.
Mary fick också pris i Canon Female Photojournalist 2013.

Jag tycker du klickar dig in här.



--------------------------------------------------------------

Foto: Sebastián Liste

En annan fotograf som imponerade var Sebastián Liste.
han hade uppenbarligen hängt på ett fängelse i Venezuela som helst styrdes av de intagna.
Militären patrullerade utanför men innanför murarna var det "fångarna" som hade kommandot.
Jag får en känsla av att jag inet ens velat varit utanför. 

Jag fattar att du vill se mer av hans jobb och då är det lätt att klicka dig in på hans hemsida.
En dag föreläste han om sina bilder också.






--------------------------------------------------------------

Sist men verkligen inte minst har vi fotografen William Daniels.
Han had einte mindre än två utställningar dessutom.

En serie från Centralafrikanska Republiken vilket land det snackades mest om i Perpignan.
Fler fotografer hade varit där.

Foto: William Daniels


Men Williams hade också gjort ett mer än fin-fint reportage om ett tåg i Ryssland som åker runt till fattiga och hjälper till med sjukvården.


Foto: William Daniels

Tåget var nog det jag gillade mest i hela Perpignan. Förmodligen för att det var utan vapen och med en helt annan berättarstil.

Jag hissar att vill vill hitta hans hemsida och det gör du här.








Inga kommentarer:

Om mig

Malmö, Skåne, Sweden