En vandrande man

Igår var det kareokekväll. 3 timmar med tårdrypande kinesisk sång.
Det var en rolig kväll men mina ögonlock var allt för tunga för att kunna vara helt med.
Tjejerna vi var där med bodde litet. Vi var där innan vi sjöng.
I entrén till deras hus finns det en gång ner under jorden.
Det finns en hel stad under jorden sägs det. Med järnvägar och allt.
Om amerikanen kommer vill säga...då drar man ner direkt.
Låter som ett spännande jobb.
Natten blev sen och jag somnade mycket gott i den annars ganska hårda sängen.
Idag hann vi med en sväng på marknaden och det ser ut som att dom traditionella resejobben redan är avklarade och jag har precis stämplat in för att varit här i 24 timmar.
Skönt, nu går vi på nästa grej så att säga.
Otroligt skönt att ha O med sig här. Dels är han en trevlig kille men så snackar han ju också kinesiska. Han är också bra på att pruta. Idag fick han ner en grej till min fru från 160yeun till 20yeun som det tydligen heter. Hoppas hon inte ser hur mycket jag köper presenter för...men det gör hon nog.

Regnet faller över Peking idag. Det sägs att under OS invigningen ska det inte regna. Då skjuter man upp grejer för att skingra molnen. Jag och många med mig får veta det den 8 augusti.
Ikväll väntar middag och jag hoppas på Peking anka.
Till frukost åt jag och O dumplings. Degknyten typ som ravioli kan man säga. Ett knyte som var vegetarisk och ett med lammfärs i. Till det var det gurka med massor med vitlök i så nu sitter jag här och doftar gott. Te till det.

Annars är Peking en stor stad. Inget nytt alltså. Mycket taxi.
Soffan i mitt rum finns inte alls, det är två fåtöljer istället. Vill ni ha pris på dom så ska jag kolla upp det åt er.
Fick ett mail om magen.
Jo, den funkar fortfarande men här är jag inte lika orolig som jag var i Indien.
Ärr från loppbetten finns fortfarande kvar.

Igår när vi skulle gå och äta så stod det ett gäng damer och körde lite rytmisk gymnastik.
Låt oss höras mer om detta spännande ställe.