Vår man i Vancouver Hussein El-Alawi är en otroligt skön kille.
Inget snack!
Jag minns när han kom till tidningen. Jag minns när vi hade en redaktionsfest och hans mamma och pappa hade fyllt hela stället med sand och ett beduintält med kameler och Husses mamma hade fixat mat till hela redaktionen.
Det är den bästa festen i tidningen historia rent matmässigt alltså.
Grymt.
Hussein var på försvarets överlevnadskurs och jag berättade att jag lyckats smuggla med mig en liten, liten flaska whisky som vi delade på till en nyfångad gädda vid brasan när jag gick samma kurs.
Hussein då?
Jo, han hade lyckats rulla in en av hans 435 vattenpipor i sovsäcken och ingen såg den.
Jag blir inte ens förvånad om han sitter där i Vancouver och bubblar på en nu i denna stund.
Det gör mig till och med glad på bara tanken.
Jag blir nog mer förvånad om han inte gör det om jag ska vara ärlig.
En jul tänkte jag att jag skulle köpa en vattenpipa till min kära pappa som slutat röka för år sedan.
Jag frågade om Hussien visste något ställe som sålde bra grejer men jag menade egentligen billiga pipor.
- Visst, sa Hussein. Det finns ett grymt ställe i Marocko. Bästa piporna alltså...
- Okej, sa jag och köpte en billig på Möllevångstorget i Malmö.
Jag har inte sagt det till honom så säg inget är du snäll.
Följ hans OS på hans blogg och det gör du här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar