Jag får känslan av att jag är utanför min comfort zone.
Har landat i London och imorgon börjar en språkkurs som jag ska gå.
Inget med fotografi och inga lämningar som pockar på dörren.
Bara språk och läxor och skolbänk.
Panik är att ta i lite men lite skrämmande känns det.
Jag märker att jag inte reser lika mycket som förr.
Men jag förvånas över hur dåligt det blivit när man checkar in. Nu gör man det själv men måste ändå stå i en lång kö när man lämnar sin väska där det också ska kollas pass och allt man nyss gjorde själv.
Känns inte som det går framåt där.
Jag vet detta är inget nytt men jag kan ändå inte låta bli att förvånas.
På alla flygplaster med lite storlek går det att köpa lotter med förhoppningen om att vinna en sportbil eller vad de kallas.
Vem fan gör det?
Går det ihop sig verkligen?
Om, (jag lovar, det kommer aldrig hända) jag köper en lott och vinner en bil i låt oss säga Singapore.
Hur går det till då?
Måste jag köra genom hela Asien för att få hem den där opraktiska tvåsits-bilen.
På bilden ser du "min gata" här i London.
Jag stannade till på stationen direkt och klämde några sushibitar.
28 Pund....
Välkommen till London.
Nu kör vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar