Hunting (men också hur skört livet ändå är)

Den där känslan av att livet är så sårbart, att döden alltid står och knackar på dörren.

Döden och livet på samma gång.

En kamrat, ja du vet en sån jag inte träffat på år och dagar men som finns i de sociala forumen.

Som jag hängde med i skolan.

Han hade hittat kärleken och flyttat upp till Luleå från Stockholm.

Gifte sig i Paris i våras och i mitten av juni föddes hans son.

I samma stund förlorades mamman, den nyblivna frun, och jag tror ingen förstår vad han går igenom just nu.

Det är svårt att ta in.

Jag fick veta det igår, till frukosten.

Samtidigt hade en liten fågel tagit sig in, via skorstenen ner i min kamin och flög vilset och skräckslagen runt.

Med ett lakan lyckades jag rädda den och den flög ut och satte sig på häcken.

Där den satt, chockad och vilsen i 1,5 timme.

Innan den, omtumlad flög iväg igen.

Döden och livet på bara några korta minuter.

På kvällen igår gick jag igenom det där FB-flödet igen och det blir så märkligt eftersom inlägget innan döden slog in med en hård knytnäve var allt så fint och glatt.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag fick bevaka Falsterbo Horse show igår när det var "hunting" som är en form av fälttävlan kan vi säga.

Dom rider åtminstone ute i "skogen".

Att skriva skogen om Falsterbo känns fel så jag väljer ordet terräng istället, det blir nog bäst. 

Dom rider i terrängen.

Vid det givna vattenhindret låg det redan en fotograf som solade sig när jag kom dit tidigt.

Jag monterade kameror och satte mig till rätta och det kom fler och fler fotografer såklart.

Jag fick ge fina Lotta Gyllensten en kram.

Hon är alltid glädjen själv och sken ikapp med solen.

Snygg klänning dessutom.

Petter Arvidson, Claus Hall och jag var de enda fotograferna som bar de "fula" västarna vi fått i presscentret.

"Hästfotograferna" gjorde det inte och vi fick snabbt veta (av Lotta Gyllensten) att det enbart behövs inne på hoppbanan på tävlingar med internationell standard.

"Dessutom syns inte klänningen i den" sa hon. 

På den översta bilden, liksom den precis under här är det vinnaren Sandra Gustafsson.

På bilden längst ner är det Fanny Nilsson på sin häst C.U Two och det ekipaget höll på att riva ner varenda remotekamera i vattnet när hästen vägrade helt plötsligt.

Solen sken och jag glömde ett stativ i vattnet.

Har jag tur så tar Lotta Gyllensten det åt mig idag, annars får jag ner där på fredag när jag ska dit igen.

Sa jag att det var 2 timmars bilkö från motorvägen?