Remote-kameror!

Jag får många frågor om det här med "remotes".

Jag ska nu försöka förklara hur jag gör och hur det funkar för den som inte börjat/vill eller har några grejer till det.

Mina gamla trotjänare här ovan har hängt med ett tag och jag har alltid gillat dom som bara den.

Väldigt lite att ställa in, vilket innebär att det är lite som krånglar med dom.

Fyra kanaler har räckt alltid i Sverige för här har det inte varit någon annan som monterat.

Nu är det dock nya tider.

Men. 

Jag köpte mina första på B&H i New York och då var det något med radiovågorna som gjorde att dessa var olagliga i Sverige men det struntade jag i.

Jag flög upp till Borlänge och tog bilden här under som senare blev årets sportbild i tävlingen Årets Bild.

Malmö FF gick upp och tillbaka i allsvenskan med den här matchen och jag hade alla målen med min remotekamera, jag tror det var 4 mål som gjordes.

Lätt! tänkte jag men har senare insett att det är satan så svårt att jobba med remotekameror.

Det stämmer att jag åt en korv med bröd när denna togs och hade alltså inte de andra kamerorna i handen ens utan jobbade bara med remoten.

Jag har lärt mig mer idag och året var 2000.

Men varför remote då?
Kanske inte alltid för att få en "fräckare" bild, eller från en ny vinkel heller utan för att som i mitt fall kunna leverera fler varianter än EN bild på en snabb händelse till tidningen.

En målgång, låt oss säga på friidrott när Sverige tar guld kan kräva flera bilder i tidningen och då måste jag helt enkelt ha den händelsen från fler håll.

Bilden från Brage-matchen i Borlänge tog jag år 2000 och det var som sagt ingen som höll på med remotes.
Mina äldre kollegor skrattade och sa att det där gjorde också dom, med sladd, förr i tiden "men det blir bara skit" som dom sa.
Jag harvade på med mina och tyckte det var roligt.
Visst, lite krångligare men när det väl gick så kändes det bra.
En konkurent från en annan tidning så väldigt bestämt:
"Sluta med det där, du förstör för oss andra" och det drev på mig ännu mer såklart.

Idag är det inte särskilt unikt och jag kan nästan tycka att Go-Pron och robotkameror har dödat lite av det unika när det gäller att sätta remotes.

När AP har en "robotkamera" på botten av OS-bassängen och sänder ut varje simmare som simmar förbi så dör den vinkeln lite i mina ögon.

Visst, jag dök också ner och gör det gärna igen, men jag tror du förstår vad jag menar.

Men hur många bilder har vi inte sett egentligen, så det är himla svårt med vinklar och motiv.

Här under är min första UV-bild på Malmösimmaren Martin som precis varit på OS i Sydney 2000 och är hemma tillbaka i vardagen igen.

En annan Martin som också var hemma och tillbaka i vardagen efter OS i Sydney var ute på sundet och seglade och tränade och jag monterade en kamera i bommen.

Jag lindade in den i massor med plast och när dom lämnat hamnen såg jag hela kameran doppas ett antal gånger i saltvattnet.

Min chef var måttligt road minns jag.

Men tänk dig en sån bild idag där vi enkelt och billigare kan sätta 20 Go-Pros runt bommen.

Dessutom gör ju seglarna det själva.

Eller många andra idrottare också. 

Var och varannan har ju en Go-Pro på hjälmen, styret eller vad som helst.

Bilden under här tog jag 2009 och då spände jag fast en vanlig kamera (Go-Pron hade inte kommit då) på Tove Wiklunds styra och lät den åka med när hon tränade.

Nog om det och historien bakom mina remotes.

På derbyt mellan HIF och MFF var det någon som sköt en boll på mina gamla trotjänare så nu har jag bytt upp mig till dessa här under.

Lite mer knappar, lite mer att ställa in och det ställer till det direkt.

Men jag lär mig varje dag.

Typ.

Jag är ingen "manualkille" och det stör mig ju rätt ofta.

I batterilocket har jag satt det klistermärket som hängde med för att jag visste att kanske en dag vill jag veta vad allt betyder.

Min idé var att ha dom inställda på TxRx för då kände jag igen dom bäst men som jag skrev redan igår så lärde mig Petter Arvidson att LR är bättre.

Då läser jag på klistermärket att det står för "long range" och det är ju bra.

Nu kör jag på det då.

Kanal 21.

Jag har alltid på mina äldre försökt hålla mig till nummer 4 men har nu bytt till 21 alltså. 

OM du är sugen på att testa köra med remotekameror så kan jag tipsa dig om några få grejer.

1. Lär dig tekniken (jag är urusel på det).

Men det är oftast stressigt och då gäller det att veta vad som gäller.

Därför har jag alltid gillat mina gamla som jag vet och har tejpat för de hål som INTE ska användas.

Allt för att minimera rena handhavande-fel.

2. Det tar tid och kräver nyladdade batterier. (både av dig och kamerorna)

3. Remote är inte allt. 

Du kan inte lita på remotsen, det är bara en chansning som ibland går hem och ibland löser det inte ens ut.

Så är det bara.

4. Förbered dig. 

Du måste veta hur det som ska fotograferas rör sig.

Kolla bakgrunden!

Här ovan ser du en "karta" över vattenhindret som jag plåtade här om dagen på hästtävlingarna i Falsterbo.
Jag satte 2 stycken remotes och så hade jag en Go-Pro också mitt i hindret.

Sen plåtade jag såklart med en kamera i handen också men är inte riktigt nöjd med min position eftersom jag ligger för nära min egna remote, vilket inte alltid behöver vara fel.
Anledningen är att på vänstersidan stod det massor med vita, fula, lysande hästvagnar som förstör vilken bild som helst.
Jag vet, för jag testade det med på lång tid men nej, tack.
Såhär kunde jag då leverera till tidningen.

Remoten som står i mitten av hindret med en rak 14mm.

Segrarinnan tagen med den som är lite begravd i vatten.

Segrarinnan tagen med Go-Pron (den lämnade jag såklart inte till tidningen)

Segrarinnan tagen med den jag hade i handen själv.

Såhär såg det ut i det hörnet och de två inringade är mina.

När det gäller vanlig hästhoppning så gäller det att kunna rutten hur dom rider såklart.

Jag har skissat upp en ungefärlig karta över gårdagens tävling.

Jag satte kamera vid vattenhindret med en 17-35mm med ganska vid vinkel.

Själv stod jag upp på läktarens tak och mös i solen.

När inte Sverige red låg jag och solade mig och det var riktigt varmt och skönt på det svarta taket.

Dessutom visste jag att jag aldrig skulle synas i TV-bild så att säga.

Jag hade, förutseende som jag är tagit med 2 flaskor vatten, en banan och några lakrits-bitar från presscentret.

I min ena hand hade jag en 45mm tilt-shift och ett 500mm på den andra kameran.

Det gjorde att jag hade rätt många möjligheter att få varierade bilder.

Lägg där till de 2 remote-kamerorna jag hade utställda långt innan tävlingen början.

Jag hade alltså också satt en kamera i "dubbelhindret" med en 14mm.

Det innebar att jag fotograferade med remote-kameran när dom flög över det hindret både med 14 mm och med ett 500 mm jag hade i handen.

Som du ser skulle ekipaget göra en stor sväng innan nästa hinder och då hann jag byta från inställningen AV 4.0 till TV 30 och köra en panorering på ett hinder.

Är du med?

Så tänker jag när jag jobbar.

Flera olika vinklar.

Säkra, chansa, säkra chansa.

Bakrund, bakgrund, bakgrund!

Lycka till!

Bilden vid vattenhindret, tagen med en remotekamera med en 17-35mm

Bilden vid dubbelhindret, tagen med en remotekamera med en 14mm

Bilden tagen med en 45mm tilt-shift från taket.