Idag är det fokus på de föreläsningar jag ska hålla framöver.
Närmast snackar jag på fotofestivalen Spegla i Norrköping, redan på lördag alltså.
Det blir en fin helg med mycket fotografi, ser fram emot ordentligt.
Någon vecka senare ska jag till Nyborg i Danmark och prata där.
Det är en fin ära att få ska runt och berätta hur jag tänker kring mitt berättande.
--------
Det är några resor som ska bokas om och ändras framöver och så den där esta-grejen.
Måste kolla upp, det blir en dag vid datorn alltså med ett snabbt porträttjobb också.
--------
Bilderna till det här inlägget är tagna i Chisinau i Moldavien, mars 2001.
Jag var där för att fotografera fotboll. Sverige mötte Moldavien. På en del av de resorna hadejag med mig några burkar ravioli och mitt spritkök. Det här var en sådan gång som jag hade med mig just det och som du ser här nedanför sitter jag och slevar i mig ravioli innan matchen som blev kall och jävlig med snö och kyla. Men jag minns så väl att det var många av mina kollegor som varit ut för att jaga mat innan matchen men inte fått tag i någon, då var jag så nöjd att jag tog med mig egen.
När jag satt och la in bilder på avbytarbänken efter matchen hade någon svensk spelare glömt sin adidasmössa som jag var väldigt glad för och satte på huvudet.
Det var länge min favoritmössa minns jag.
Bredvid min säng står en liten telefon som ringde hela tiden när jag var på rummet.
- Do you want sex mister?, sa rösten varje gång jag svarade.
- No thanks, sa jag och la på.
Detta upprepades hela tiden och jag minns att mina kollegor löste det genom att dra ur sladden.
Sista dagen svarade jag "yes, please" och sådär 10 minuter senare knackade det på dörren.
Där stod en ung kvinna med mörkt hår och höga stövlar minns jag.
Jag frågade henne hur det går till och jag fick några olika priskalkyler kan man säga.
Hostade jag upp 20 dollar fick jag göra vad jag ville med henne fick jag veta.
Jag kände mig obekväm. 20 dollar.
Jag vill inte göra någonting med dig, jag var mest nyfiken, eller mer irriterad på att telefonen ringer hela tiden sa jag.
- Men jag kan inte komma tillbaka tomhänt, sa hon lite irriterat och lite skärrad.
Det förstod jag och jag gav henne 20 dollar och frågade henne vad hon fick behålla av den.
- 5 dollar, sa hon snabbt.
Jag gav henne 20 dollar till och sa att detta är till dig, bara dig gjorde jag klart för henne.
Den stoppade hon i stöveln, log och tackade.
Det var en beklämmande upplevelse och när jag spenderat mina 40 dollar insåg jag att jag inte gjort av med mitt dagliga traktamente ens.
På ett sätt kände jag mig lite smutsig och på ett annat tyckte jag att jag var hygglig.
Men det där förändrar ju ingenting såklart, hon gick ju ner och så ringde de ett nytt rum bara.
Nästa dag flög jag hem och jag var rädd att de, eller någon hade koll på mig.
Hon hann berätta att hon studerade.
Idag är hon 16 år äldre, hoppas hon gjort något vettigt av sina studier och liv.
--------
Nu, lång efter måste jag rusa vidare här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar