Året som gick 2013

Det går liksom inte riktigt att sticka under stolen med att just 2013 var ett jävla skitår.
Jag minns starkt när Linda Axelsson ringde den 23 maj och grät.
Sen var allt igång.
Det var mycket som rasade under 2013.

Att tvingas tacka av så många kollegor som jag gjort under 2013 har jag inte gjort under mina 25 år i branschen.
Thomas Löfqvists korvkalas var fint och jag är glad att jag var där när han bjöd in efter över 40 år på tidningen.
Det blev en sen men härlig natt.

Men såklart finns det ljusglimtar också.
Jag minns en bastu efter 15 timmar på sjön med en fiskare i Simrishamn.
Att få tina upp var skönt, synd bara att hela bastun gungade.
Jag gjorde ett reportage om torskens väg från "Trål till tallrik".



Jag minns också med glädje min och Jonas Lindkvist workshop vi höll i Västerås i augusti.
Det gav mersmak och vi kommer säkerligen med mer under 2014.
Håll utkik.

Annars har jag fått några mail om julkalendern jag gjort i år.
Det är roligt att lyfta fram kollegor men mailen har handlat om inte jag också kan svara på frågorna.
Jag gjorde det förra året och du hittar intervjun med mig själv här.
Ta dig en titt såklart.

Min och Cecila Nebels resa till Rumänien så sent som i december var spännande.

Året summeras både här och där.
Årets bilder ska in till tävlingar.
Just tävlingarna är väl sådär men samtalen runt är givande och berikande.
Jag gillar det.

Blogginlägg?
1478 stycken hann det bli under 2013.
Det är sämre än förra året men det har jag känt tidigt.
Det får duga helt enkelt.

Årets skiva?
Jag har lyssnat en del på "Trouble Will Find Me" med
The Nationals.

Årets konsert?
Har inte hunnit med särskilt många spelningar i år men Sigur Rós i Malmö
är en av de bästa jag sett någonsin.

Årets resa?
Jag var i Turkiet i somras och det var en riktig höjdare tycker jag.
Istanbul är alltid grymt.
Många av mina vänner på sociala medier tycks fira nyår där just nu.
Det gör dom verkligen rätt i.

Årets tidning?
Fool, helt klart!
Jag har aldrig letat så mycket efter en tidning någongång.
Nu i jul har jag letat i Göteborg, Karlstad och Västerås efter nyaste numret.
Mer inspiration hittar jag inte än just Fool.

Årets podcast?
Jag lyssnar fortfarande helst på Värvet.
Men garderar mig med Mattsson&Helin.

Årets bästa film?

Jag har sett på tok för lite film det här året, kommer inte ens på en film jag gillat extra mycket.
Det får verkligen bli bättring på det.
Såg "Vi är bäst" helt ensam i Kalmar under en kurs.
Den får det nog bli förresten.
Jag sjöng Ebba Grön på cykeln genom Kalmarnatten hem till Fojo.

Årets mediahändelse?
Förutom det ras dagstidningarna känner av är det skrämmande att Niclas Hammarström och Magnus Falkehed är försvunna i Syrien.
Fortfarande.

Årets fest?
Är det något som toppar Årets Bild-festen i Trollhättan.
Två dagar dessutom.
Bra ordnat!

Årets TV-serie?
Ser inte så mycket på TV, men Bron såg jag.
Inte bara för att jag var med i den i 2 sekunder.

Årets match?
Hästpolon i Köpenhamn får räknas ihop till årets match.

Årets pryl?
Min nya Canon XA-25, jag är nöjd med den och har fått ny energi.

Årets balsam?
Att spendera några dagar med Leif Å Andersson i Dublin.
Det var balsam för själen det.

Årets Stipendium?
10 dagar i London med engelska kurs.
Fint på många sätt.

Årets finstickning?
Att få hänga med Nathalie Petersson har varit en fin upplevelse och roligt, roligt.

Se gärna filmen jag gjorde om henne också.

Du gör det här nedan.

Årets restaurang?

Jag gillade den på mitt hotell i Edirne (Turkiet), uppe på taket.

Billigt och väldigt gott och utsikten och solnedgången var grym!

Årets dokumentär?
"Searching for sugerman" fick en Oscar i våras.
Stort satan för Sverige.
Men den gjordes nog året innan.
Jag gillar alla Maud Nycanders.
Senast var det Vägens ände som jag tycker är fin.
Se den.

Årets fotograf?
Det kan vara Johan Persson som släppte en bok om sin fängelsetid.
Riktigt bra är den och att bli årets fotograf här utan att egentligen ta en enda bild är roligt.
Till nästa års tävling i Årets Bild tror jag på Anders Hansson.
Vi får se i mars i Sundsvall.

Årets förhoppning inför 2014?

Att det blir ett lugnare år, det behöver inte hända så väldigt mycket stora saker.

Jag sätter upp några mål, förhoppningar men det är inget jag skriver om här.
Okej?

Jag bloggar vidare, det är roligt att du tittar in då och då.
Det är just det som gör att jag håller på.

Gott Nytt år och ha en festlig nyårsafton så ses vi 2014!

Flamenco Sketches

Foto: Taslima Akhter

Detta kan mycket väl vara den starkaste bilden från året.

Den är tagen av fotografen Taslima Akhter.

Hon är fördd 1974 och du hittar hennes hemsida här.

Se fler bilder som The New Yorker samlat ihop och läs också om dessa här.

BBC har samlat ihop årets sportbilder och dessa ser du här.

Vill du se bra sportbilder får du söka dig någon annanstans, kanske jag hittar en bättre sida.

Fotografiska och DN kör en kväll med fotograferna Anders Hansson och Paul Hansen.

Är du i människobyn så tycker jag du ska boka in dig bums och du gör det lätt här.

Per Lindström skriver om svenskarna i Paris i Sydsvenskan och jag tycker gott du kan läsa hans text.

Du gör det lätt här.

Som om inte det räcker så tar nu Per Lindström över efter Anette Nantell i tidningen FOTO där han kommer berätta om olika bilder. Jag tror det blir spännande under året det.

Han är grym på bildhistoria.

Ut och köp alltså!

John

P-O Stoltz tipsar om den men jag gör det samma.
Tack P-O.

108 mil senare...

Foto: Jessica Gow

Jullovet går i full fart och jag är glad att jag hann med en träff med Jonas Lindkvist och hans familj i Karlstad.

Jag fick träffa Shrek på köpet så att säga.

Jonas själv ger alltid mycket energi och vi hann se Thron Ullberg som har bilder som hänger på Sandgrund i Karlstad.

Vi hann också snacka om kommande workshops även om det var för lite tid för att verkligen komma till skott med det.

Jonas berättade också om sin gamla hemkunskap där han slängde ut glasspaket genom fönstret och passade senare på rasten på att mumsa upp glassen.

Eller om dödskallarna dom hittade när ett nytt hus skulle byggas vid torget i Karlstad.

Micke Berg skriver om att fotografer ska skriva mer, för dom är med om så mycket och det stämmer det där.

Men det är klart att det är starka grejer det där NY Times gjort.

Kolla här.

Kolla också Aftonbladets bilder här från 2013.

Jag gillar verkligen Lisa Thanner.

Magnus Sundberg skriver fint om henne och hennes bilder här, läs det.

Jag blir glad av det.

Blir också glad när jag går in på vår (sydsvenskans) statistik över TV-inslagen och ser att en av mina filmer från Rumänien har setts över 6000 gånger.

Det är rätt bra det.

Också en slags glädje.

Annars rullar det på för fullt, har mycket att planera och fixas med men jag inser att det där skiter du i.

Vi hörs mer.

Go-Pro

Hans Gedda

Jag hann knappt skriva om "Geniet från Flen" innan SVT körde den.

Se den här.

Jul, jul strålande jul...

Jaha, då var julen liksom över för den här gången.

Bra så.

Inte mycket till snö och det var ju bra det.

Jonas i New York tipsar om dessa sovande människor.

Av olika, eller snarare, tack vare en fin kamrat får jag tag i filmen "Everybody street".

Jag blir glad för det och inser att det kan vara en räddning till kvällen.

Imorgon är det jag dessutom som får chansen att träffa Jonas Lindkvist.
Det blir fint.

Jag tycker verkligen du ska slå dig ner och se den här dokumentären om kvinnan som är på omslaget av Inka Rutas bok.

Det är Maud Nycander som ligger bakom filmen och Lars Tunbjörk står för fotot.

Se den bums alltså.

När jag kollar på SVT play tycks även "Geniet från Flen" vara på ingång.

Jag återkommer med den, just nu kan du bara se ett klipp och det gör du här.

Den handlar om Hans Gedda men det har du koll på såklart.

Nu återgår jag till lite ledighet.
Hörs.

Båt 1

Båt 2

Båt 3

Ta en titt

Att göra film

Ballet

Julafton

Många av dessa filmerna har jag tipsat om tidigare.
Men nu är det jul och du sitter där och undrar vad du ska göra just nu.
Här kommer lite tidsfördriv.

Lucka 24 med Emma Svensson

God Jul och välkommen till julkalenderns sista lucka.

Självaste julafton och i den här luckan hittar du ingen mindre än Emma Svensson.

Snacka om inspiration!

Jag har haft lyckan att träffa Emma några gånger.

Första gången var hon lärare på en fotoskola.

Hon plåtar mode. Är VD och grundare av rockfoto.

Plåtar några skivomslag. Föreläser.

Håller i workshops.

På fotomässan sist hade hon en egen monter där hon presenterade en ny, ung lovande fotograf varje dag.

Hon gör en utställning.

Det är så mycket "shut up ´n play yer guitar" så jag vet inte vad.

Hon är grym.

Hon bloggar på Elle,s hemsida och nyligen gjorde hon en årsredovisning.

Läs den gärna här.

Hon lottade ut en plåtning med Håkan Hellström till musikhjälpen.

Sådär håller det på.

Hon är en stor inspiratör för mig men jag träffar henne inte så ofta.

Duktig, ja det ser du ju själv.

Släpp skinkan och julklappsutdelningen kära vänner.

Här har ni Emma Svensson.

Är det något jobb/reportage du är extra nöjd med från året?

Jag måste ju säga mitt egna projekt I Kroppen Min som jag gjorde tillsammans med Kristian Gidlund.

                                                                                                                        Foto: Emma Svensson

Berätta mer.

Jag och Kristian har varit nära vänner sedan tio år tillbaka. När han berättade för mig att cancern var tillbaka och att det inte skulle sluta väl så ville jag göra något. Det blev ett fotoprojekt som hade flera syften: Att bevara minnet av Kristian men också berätta i bild om hans kamp för alla som under åren kommit att bry sig om honom och följt hans resa samt samla in pengar till Cancerfonden för att förhoppningsvis kunna bidra till att hjälpa andra i framtiden. Hitills har jag fått ihop 125 000 kr. Men utställningen är på turné i minst ett år till så jag hoppas att vi kan dubbla det (helt ännu mer). Det känns fint att få vara med och göra något samtidigt som projektet väckt mycket känslor och beröring hos människor.

                                                                                                                            Foto: Emma Svensson

                                                                                                                            Foto: Emma Svensson

                                                                                                                             Foto: Emma Svensson

Vad är din idé om fulländad lycka?

När man trivs med sig själv i livet på den plats man befinner sig just i stunden och inte önskade att något var annolunda.

Vad är din största rädsla?

Att bli lämnad ensam. det hänger mycket ihop med min uppväxt. Jag hade inga vänner och var ständigt utfryst i skolan. Så allt som har att göra med att man inte är välkommen, önskad eller behövd är svåra känslor för mig.

Vad ogillar du i din personlighet?

Jag har en osäkerhet i mig som inte försvinner. Det gäller inte för mitt jobb-jag. Där är jag en superhjälte. Men i mitt privata liv så finns denna osäkerhet närvarande stundtals. Jag kan bli nojig över saker och målar upp katastrof-scenarion i huvudet. Hela den här grejen hänger ihop med förra frågan, min största rädsla.

                                                                                                                            Foto: Emma Svensson

Vad är din bild av total misär?

När allt man lever för går i kras och försvinner. Oavsett vem man är och vart i världen. När man inte längre har någon eller något. När man är helt ensam och man lika gärna kan dö för att livet är inte längre värt att leva för man har ingenting. Inte ens sig själv. Det är nog min bild av total misär.

Vad ogillar du i andras personlighet?

Jag har märkt att jag har svårt för personer som är initiativlösa. Som blivit curlade hela livet och förväntar sig allt serverat på ett silverfat. Som inte har någon ambition och som tror att andra ska lösa allt åt dem. Förmodligen har det med att göra att jag kämpat och arbetat hårt hela livet och det gör att jag inte riktigt kan acceptera den totala motsatsen. Jag gillar inte heller när folk är elaka, ogenerösa, vägrar att lyssna eller har rasistiska åsikter.

Vilken levande människa beundrar du mest?

Jag har aldrig haft en enda person som jag beundrar mer än någon annan. Däremot försöker jag hitta något att beundra och inspireras av hos alla människor. De jag ofta återkommer till är mina vänner. Jag vill lyfta fram några som inspirerar lite mer: Nina Åkestam, Lina Thomsgård, Johan Wirfält och min kille Kalle Josephson. De får mig att våga mer, att ifrågasätta och säga ifrån. Det gör att jag sedan beundrar mig själv mer.

                                                                                                                            Foto: Emma Svensson

Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?

Ängslighet. Hela mediabranschen är full med människor som tror de måste vara och agera på ett visst sätt för att anses vara coola. Och att alla som inte följer de koderna inte är välkomna. Jag har svårt för det där. Jag har alltid tyckt det coolaste är att vara sig själv.

Vad gillar du allra minst med ditt utseende?

Jag kan inte komma på något som jag inte gillar. Jag har kanske inte alltid varit lika tillfreds med hur jag ser ut men de senaste åren så sminkar jag mig inte ens för jag verkligen accepterat och blivit bekväm med hur jag ser ut. Jag tycker om allt med mitt utseende idag och det är en ganska skön känsla.

Vilken levande människa ogillar du mest?

Vladimir Putin som inskränker ett helt lands mänskliga rättigheter med sina trångsynta åsikter. Men också alla som utsätter andra för tortyr. Det är nog det värsta jag vet. Människor som plågar andra människor för egen vinning.

                                                                                                                             Foto: Emma Svensson

Om du skulle dö och komma tillbaka som någon annan. Vem skulle det vara?

Då skulle jag vilja vara Lady Gaga. Någon som är i gränslandet mellan konst och kommersiell. Som är en förebild i tiden som tänjer på gränser samtidigt som hon är politisk. Som har makt att påverka hela världen med sina budskap utan att behöva följa några regler. I många sammanhang kan du bli låst i din situation och ditt sammanhang. Men hon är helt fri. Den friheten i kombination med möjligheterna är en bra plattform för att förändra och påverka världen i sammanhang där andra inte kan nå ut. Och dessutom verkar hon ha väldigt kul.

Var skulle du helst av allt bo?

Jag bor precis där jag vill bo. På söder, vid Nytorget i Stockholm. Det finns ingen annanstans jag hellre skulle vilja bo på i livet just nu.

Vad värdesätter du mest hos dina vänner?

Att de är mina vänner trots att jag är dålig på att vara social. Att jag vet att de finns där trots att jag inte alltid hinner ge dem den uppmärksamhet de förtjänar. Att de inspirerar mig och får mig att bli en bättre människa.

Hur skulle du vilja dö?

I ett äventyr som 88-åring typ. Utan att behöva lida. Jag är livrädd för att dö ska vara en lång utdragen smärtsam process.

Vad är din största extravagans?

För några år sedan skulle jag svara dyra designerkläder. Jag har exempelvis jackor för 150 000 kr hemma. Men idag är det nog mer att jag lägger mina resurser på nya projekt och investerar i ideér och grejer som känns angelägna och viktiga. Som att hyra en monter på Fotomässan för att ställa ut tre unga kvinnliga fotografer för att väga upp skevheten i jämställdheten som varit tidigare år. Eller att göra en tidning som inte har något vinstintresse utan bara för att lyfta fram unga fotografer (planerad att komma ut hösten 2014). Att jag har möjligheten att genomföra projekt jag brinner för och kan kasta mig in i dem.

Foto: Emma Svensson

När ljuger du?

Aldrig när det gäller viktiga saker. Att vara ärlig är en egenskap jag ständigt värderar högt. Men när det gäller småsaker som att jag åt chips till middag istället för mat eller jag var sen för att det var så mycket trafik när jag i själva verket tyckte det var skönare att ligga i soffan i några minuter till innan jag åkte till mötet så händer det ibland.

Vilken är ditt favorityrke?

Jag förstår inte riktigt frågan. Mitt favorityrke? I så fall så har jag det redan. Eller favorityrke överlag? I så fall läkare. Det är mäktigt att kunna rädda någons liv. Eller förbättra det.

Vad är ditt motto?

Jag tycker motton är klyschiga. Jag har inget. Jag har mål, riktlinjer, policys i livet och i olika projekt men aldrig några motton.

Tack så mycket. 

Ha en riktigt fin jul och nytt 2014 Emma!

Hussein El-Alawi, 40 år!

Foto: Hussein El-Alawi

Idag är det julafton och min fina kollega Hussein El-Alawi fyller år.

40 år dessutom!

Jag vet att han kikar in på bloggen ibland så därför passar jag på att här höja på hatten, säga grattis.

Jag hoppas du får en superdag med en fet vattenpipa som avrundning.

Du är verkligen värd det, fina du.

Grattis-grattis!

Foto: Hussein El-Alawi

London, hösten 2013

Mannen har köpt en liten leksak som han går runt och snurrar på.

Bilden tog jag i London tidigare i höstas.

Jag var på kurs där, ja du som hänger med här har kollen.

Jag hittade den nu när jag höll på att tömma minneskort.
Inget mer med det.

Bermuda

Lucka 23 med Pieter ten Hoopen

På lilla julafton står Pieter ten Hoopen och tittar rakt in i Knut Koivistos kamera.
Du vet vem Pieter är, eller hur?
Jag minns honom som praktikant på DN för länge, länge sedan och jag ringde och frågade min kamrat Jonas Lindkvist.
- Vänta här nu, vad har vi på gång här, sa jag och syftade på Pieters bilder.
- Något helt extra, svarade Jonas.
Han hade rätt. 
Pieters kurva går åt ett håll. Nu filmar han också.
Även det går bra såklart.
När jag var chef så jobbade Pieter med praktikanterna på Nordens fotoskola och då fick vi chansen att luncha ihop några gånger.
Det var trevligt, jag saknar de där luncherna.
Han är ruggigt målinriktad men också så himla ödmjuk och fin. 
Omtänksam.
Ett år när Pieter fick pris i WPP så bjöd han in mig och Kalle Melander (och massa andra också) på en specialvisning i en otroligt cool lägenhet i red light district i Amsterdam.
Det blev en grym eftermiddag.
Undrar om inte lägenheten var bildchefen på VU.
Nog om det.

Så med all ödmjukhet, får jag presentera:
Pieter ten Hoopen.

Är det något jobb/reportage du är extra nöjd med från året?

Hmmmm jobbar just nu med en kortfilm från Norra Kaukasus som jag är lite nöjd med oavsett om den inte riktig är klar än.

Filmen handlar om övergreppen och försvinnande av människor under alla år.

Filmen visas på Fotografiska i slutet januari.

Foto: Pieter ten Hoopen

Vad är din idé om fulländad lycka?

En VM-final som Holland för en gång skull vinner skulle inte vara helt fel.

Vad är din största rädsla?

Att Holland inte vinner VM i Brasilien.

Om jag ska vara ärlig är jag väl rädd för mycket, för många saker att ens kunna rada upp här.

Går mest runt lite orolig hela dagarna men samtidigt gör det livet komplett på ett konstigt sätt tror jag.

Vad ogillar du i din personlighet?

Hmmm, kanske en sak som jag inte gillar är att jag ta för litet tid för mina nära och kära, working on it though.

Vad är din bild av total misär?

Befinner mig just nu på Filipinerna och jobbar i det Tyfon-drabbade området.

My god detta är väl det närmaste total misär man kan komma som människa.

Total misär för alla som drabbades av detta.

Foto: Pieter ten Hoopen

Vad ogillar du i andras personlighet?

Att folk låtsas vara på ett visst sätt, för lite tid i detta liv för det.

Try to be real.

Vilken levande människa beundrar du mest?

Måste nog säga Homer Simpson.

Efter allt hans öldrickande och annat jävelskap har han inte ändrats ett skit under alla år.

Imponerande måste jag säja, sedan innehåller Duff öl inte så mycket kalorier tydligen.  

Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?

Alla möjliga men jag har alltid undrat vad det ska vara bra för att folk vill äga så mycket?

Vad gillar du allra minst med ditt utseende?

Är ganska nöjd måste jag säga, så inget jag fokuserar på direkt.

Det är som det är inget som jag funderar på.

Foto: Pieter ten Hoopen

Vilken levande människa ogillar du mest?

Måste nu vara Montgomery Burns från the Simpsons.

En ondare jävel måste man leta efter!

Om du skulle dö och komma tillbaka som någon annan. 

Vem skulle det vara?

Beyoncé skulle inte vara helt fel när jag tänker efter, enda nackdelen är att hon bor i NY , men kanske hon kan tänka sig att flytta till Stockholm eller Amsterdam?

Var skulle du helst av allt bo?

Kombinationen mellan Stockholm och Hjo är perfekt.

Lite beroende av vad Beyoncé vill framöver såklart.

Vad värdesätter du mest hos dina vänner?

Att dom vill vara mina vänner.

Foto: Pieter ten Hoopen

Hur skulle du vilja dö?

Jag hoppas det inte blir i en lång och slitsam sjukdom.

Gärna på en plats nära hemmet om möjligt, ett sånt jäkla företag för anhöriga att få hem än från ett underligt ställe i världen.

Vad är din största extravagans?

Kan skämma bort mig själv genom att spendera evigheter i sängen samt en förkärlek till lite för fina viner…

När ljuger du?

Hmmmm, i typ hälften av dessa frågor kan jag tro?

Konstig just med tanke på att jag egentligen inte bruka ljuga så mycket!

Vilken är ditt favorityrke?

Jag har inte hittat det än, denna process är i full verksamhet, jakten fortsätter,vet du.

Vad är ditt motto?

Leverera.

Tack så mycket för hjälpen Pieter! Ha en fin jul och ett riktigt gott nytt år också.
Ta en Duff, det är du värd.

Foto: Pieter ten Hoopen