Jaha, är de det, hahaha. MIn kompis Göran efterfrågade lite sådana här bilder. Göran och jag var bästisar och åkte runt och plåtade, snackade foto och lyssnade på samma musik från tonåren och uppåt. Jag körde honom till stationen varje söndag när han gjorde lumpen och ångesten i hans ögon var inte att leka med. Åren gick och Göran snöade in på rörlig film och olika flyttar gjorde att vi inte sågs lika mycket. Ja, så är ju livet. Men vi såg till att komma iväg en vecka om året och snacka och umgås. I Grekland sov vi nästan bort hela veckan och lyssnade på Portishead och badade lite. Vi njöt cigarr på balkongen varje dag för att vi fått för oss att vi skulle ha med oss en låda från Kastrup. Ingen av oss rökte eller röker heller för den delen, men det satt fint efter middagen. I Dublin mös vi runt i U2,s områden och drack svart öl. I New York fyllde Göran 30 år och vi hamnade på en av dom mest konstiga fester jag varit på den kvällen. Man vann pengar om man lyckades snurra ett cykeldäck runt armen och hur svårt är det? Vi vandrade hem över time square sent den natten och var glada och gamla (jag menar Göran). Sen har vi gjort många resor till men jag hittar inte bilderna. I Amsterdam så gick Göran på allergitabletter som han blev så trött av så han sov sig igenom alla middagar. Kul kille liksom.... / LarsD
Kanske dags att återuppliva vänskapen och ses med familjer, i Dalarna eller Skåne. Om inte annat är det som utomstående närstående ganska fascinerande att lyssna till er helt egna jargong och tonårsaktiga fnitter över just ingenting.
Göran, jag tror ingen fattar hur "tråkiga" vi var när det gäller inmundigande på den tiden men ändå. Vi såg ju några "köpetöser" åtminstone, det var ju stort för två byfånar från Västerås även om vår tredje reskamrat inte ens fick gå med.... SEn var vi ju inne på en sån där cafébar och såg vraket som låg där på golvet och när vi frågade vad han tagit sa killen på andra sidan disken: - En fyra dagars kaka!, han har legat där i två dygn nu så på söndag piggnar han på sig. Nej, tack, sa vi. Ingen två dagars heller med andra ord. Vi drack inte mycket starkt då, jag minns att du blandade din obo´y lite starkt men det var ju inte särskilt farligt. / LarsD
7 kommentarer:
Det är konst!
Jaha, är de det, hahaha.
MIn kompis Göran efterfrågade lite sådana här bilder.
Göran och jag var bästisar och åkte runt och plåtade, snackade foto och lyssnade på samma musik från tonåren och uppåt. Jag körde honom till stationen varje söndag när han gjorde lumpen och ångesten i hans ögon var inte att leka med. Åren gick och Göran snöade in på rörlig film och olika flyttar gjorde att vi inte sågs lika mycket. Ja, så är ju livet. Men vi såg till att komma iväg en vecka om året och snacka och umgås. I Grekland sov vi nästan bort hela veckan och lyssnade på Portishead och badade lite. Vi njöt cigarr på balkongen varje dag för att vi fått för oss att vi skulle ha med oss en låda från Kastrup. Ingen av oss rökte eller röker heller för den delen, men det satt fint efter middagen.
I Dublin mös vi runt i U2,s områden och drack svart öl.
I New York fyllde Göran 30 år och vi hamnade på en av dom mest konstiga fester jag varit på den kvällen.
Man vann pengar om man lyckades snurra ett cykeldäck runt armen och hur svårt är det?
Vi vandrade hem över time square sent den natten och var glada och gamla (jag menar Göran).
Sen har vi gjort många resor till men jag hittar inte bilderna. I Amsterdam så gick Göran på allergitabletter som han blev så trött av så han sov sig igenom alla middagar.
Kul kille liksom....
/ LarsD
p.s Göran, you are the one!
Fan va stort kompis!!!
Det var tider det...
Kan sakna en del av de där galna grejerna vi gjorde..
Stora kramen!
Kaffemasen
"I Amsterdam gick Göran på allergitabletter"
Säkert. Vem försöker ni lura?
Kanske dags att återuppliva vänskapen och ses med familjer, i Dalarna eller Skåne. Om inte annat är det som utomstående närstående ganska fascinerande att lyssna till er helt egna jargong och tonårsaktiga fnitter över just ingenting.
/M.
M: Du har så rätt så rätt...
Tänk att ens tvillingsjäl ska bo så långt borta.
Göran, jag tror ingen fattar hur "tråkiga" vi var när det gäller inmundigande på den tiden men ändå.
Vi såg ju några "köpetöser" åtminstone, det var ju stort för två byfånar från Västerås även om vår tredje reskamrat inte ens fick gå med....
SEn var vi ju inne på en sån där cafébar och såg vraket som låg där på golvet och när vi frågade vad han tagit sa killen på andra sidan disken:
- En fyra dagars kaka!, han har legat där i två dygn nu så på söndag piggnar han på sig.
Nej, tack, sa vi. Ingen två dagars heller med andra ord.
Vi drack inte mycket starkt då, jag minns att du blandade din obo´y lite starkt men det var ju inte särskilt farligt.
/ LarsD
Minns även ett snack vi hade med en köpetös i Amsterdam. 2 nyktra galningar med varsin kamera över axeln intevjuandes en prostituerad...
Fan vilka grejer vi har varit med om tillsammans. Stort ju...
Skicka en kommentar