tisdag 30 september 2008
Ölen i Vitryssland
Jo men visst blev det naturen idag. Hösten slog emot oss med gula blad och blåst.
I lurarna blåste Miles Davis vilket gjorde att om jag stängde ögonen så var jag på 55:e gatan på Manhattan.
Öppnade man ögonen var jag i skogen.
1997 var jag i Vitryssland på reportageresa.
Mc Donald´s var nytt i stan och besökarna som var där satt och sög på ketchupspåsarna som om det vore choklad i dom minns jag.
Vi var hemma hos en gammal dam på landet som fick pension ibland.
- Var fjärde månad ungefär, sa hon.
4 dollar ungefär.
Hon bjöd på lunch. Stekta ägg och fläsksvål och den godaste saften jag druckit någon gång.
Sista kvällen på hotellet så lyckades jag släppa min öl med blicken för en kort stund.
Ett gäng tjejer gick förbi baren där jag stod och så tappade en av dom sin handväska och då gick en av dom där "gringosarna" (ni vet, skinnjackorna med rakade skallar) som stod i baren bredvid mig och sparkade till den så läppstift och annat bara yrde i rummet. Onödigt tyckte jag och under den korta stunden så släppte jag min öl med blicken alltså.
Jag fattade att stå kvar var ingen smart idé så jag svepte det lilla jag hade kvar och gick ner och la mig på mitt rum.
Klockan var strax efter 22 och förmodligen hade "skinnjackorna" lagt något i min skvätt.
Reportern väckte mig strax efter 07 eftersom vi skulle ha åkt till flygplatsen något tidigare.
Allt bara snurrade och jag är glad att hon hjälpte mig att packa ihop alla mina grejer och se till att vi kom ut till flygplatsen.
Mig stoppade dom tidigt på det tomma flygplanet och när personalen kom satt jag och flög framme i cockpit.
Fortfarande helt snurrig.
Vi landade i Stockholm och jag skulle flyga vidare till Malmö med 10:00 flyget.
Längst bak satt en annan kollega från sporten.
- Är du full nu, undrade han.
- Nej, tok, sa jag. Jag tog två öl i går vid tiotiden.
Jag kom hem och vid nio på kvällen började jag bli orolig och skulle ta mig in till sjukhuset tänkte jag.
Men strax efter det så släppte allt och jag gick in i ett enormt bakisrus som slår allt annat.
Ska du dit? Eller ska du ta en öl, se till att ha koll på den.
En annan gång drack jag öl med en kollega i Makedonien och han var så rädd för detta att han satt med sin lilla tumme på flaskan hela tiden även om närmaste människa var 30 meter därifrån.
Öl var det heller inte tal om så han satt där med sin tumme och sin coca-cola flaska men det är en annan historia.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- Lars D
- Malmö, Skåne, Sweden
2 kommentarer:
Hur går det med Final cut? Vill du ha hjälp?
Kaffemasen
Japp!
i massor...men jag vet inte hur riktigt.
Vi tar det på telefon kompis.
/ LarsD
Skicka en kommentar