Makedonien

Laget jag plåtade idag var nästan uteslutande från Makedonien.
Jag har varit i Makedonien nästan 10 gånger.
Skopje är en så dyster och tråkig stad när man kommer inkörandes till den men när man väl är inne så är det ju full fart, på många sätt.
En av gångerna tog jag sent en natt en svarttaxi från flygplatsen.
Jag vet, det ska man inte göra, men låt oss säga att jag inte hade något val.
Reportern som jag reste med var rädd som ett asplöv och för att krydda det hela lite så sa jag till honom:
- Visst luktar det lik i bilen.
- Lägg av, sa han.
Jag drog farm min kniv eftersom jag satt bakom han som körde.
- Svänger han av så skär jag halsen av honom, fortsatte jag.
(jag är annars en mycket fredlig person och hade inte tänkt skära någon hals)
Men efter en vecka i Kosovo med en reporter som kissat i hjälmen kände jag att det var läge så att säga.
Vi kom fram till hotellet lugnt och fint och reportern var nöjd som en speleman och sa:
- Allt du beställer i baren står jag för.
Sen ville han se på kniven.

En annan gång var jag där med landslaget i fotboll som bodde på ett hotell öster om stan.
Nytt och stort och fint.
Fredrik Ljungberg var stjärnan och alla vi fotografer ville ta bilder på honom på en balkong.
- Nej, jag vågar inte, det är ju mer eller mindre krig här, sa han.
Det blev kort på honom i receptionen och så har det fortsatt med det där laget.
Samma eftermiddag stack jag till Tetovo och tog bilderna där barnen badar medan det låg krypskyttar på bergen bakom och precis innan vi skulle återvända sköt dom så det stog härliga till ner på gatan där vi var.
Ingen rolig grej och jag är glad att jag inte hade Ljungberg med mig.
Sverige vann och vi flög vidare till Burgas i Bulgarien där nästa match var och Arbetets reporter Mikael Ljungberg hade en råtta stor som en katt på sitt rum, men dom berättelserna tar vi en annan gång tror jag.