Men just nu är jag mer bekymrad över vad som vinner och varför och kanske också att jag själv inte förstår mig på klasserna.
Helt borta är jag.
Slut.
Stort, stort Grattis till Casper Hedberg, Paul Hansen och Magnus Wennman såklart.
Det är hur stort som helst och bra också för svensk bildjournalistik.
Men mycket annat av det prisade.
Hallå?
Jag hann inte se OS sport action men det räcker ju med det jag ser har vunnit.
Är det bra?
Inte enligt mig i alla fall, du ser bilderna här.
Är det verkligen det bästa från OS?
Njaee, jag blir ytterst förvånad. Var tog Niklas Larssons bild från Bolt vägen?
Bland annat.
Tror att många svenskar borde varit högt upp i den där klassen men hann tyvärr inte se den som sagt.
Sen gick juryn vidare till OS sport feature.
Här hinner jag se lite på slutet men blir helt matt när jag kommer in på jobbet.
Va fan är detta?
Bilden jag sänder med här ovan är från sista finalen och du ser hur det slutar här.
Är detta ett skämt?
Hur kan två bilder när Bolt springer i mål och är färdig med det sportsliga bli feature?
Det är ju för övrigt bara jubel och bedrövelse.
Helvete vad dåligt det är!
Den där tåren på kinden sov jag dåligt över.
I mina ögon är just denna klassen svår eftersom ingen har särskilt bra access bakom det hela vilket är feature för mig.
Jubel.
Jag hatar verkligen jubel och ska det med så får det vara något jävligt bra.
Men detta, nej.
För några år sedan var David Burnett officiell fotograf på OS i Salt Lake City (hans barndomsstad) och hade en fin access.
Han tog dessa bilder och för mig är det feature från OS.
Kan du din fotohistoria vet du vad jag menar.
Sportreportage som jag verkligen gillar var jag med hela vägen och såg allt som skickades in och hur juryn jobbade sig neråt. Visst klockan blev nästan 02:00 men ändå.
Fem (5) timmar tog det för juryn och då hade dom också klarat av klasserna innan.
Låt mig också säga stolt att fyra (4) svenskar var med i topp 15 i den här klassen med olika reportage.
Jonas Lindkvist med ett reportage om Ara. Jag tror han rök där vid 12 sådär.
Daniel Nilsson med ett reportage om brottning i Senegal och rök nog också där omkring.
Jessica Gow var med i topp 7-9 någonstans och rök med argumentet att ingen visste vem Sarah Sjöström som hon gjort reportaget om var. Eller är.
Casper Hedberg rök innan Jessica Gow i samma sväng som Jonas och Daniel ungefär.
Argumentet var då att det var för hårt kopierat i photoshop och dessutom hade juryn svårt att se vad det faktiskt handlade om.
Sådär 40 minuter senare hade juryn lyft in det igen och gett det förstapriset.
Hurra för Casper Hedberg och stort grattis!
Om du hänger med här på bloggen eller på Facebook från svenska ÅB så tyckte juryn att det inte fanns några svenska featurebilder till sportklassen.
Ett tag ville dom tydligen lägga ner klassen och inte ge någon pris.
Jag kände redan då att det måste vara ett skämt.
Jag har sett, av bara Jonas Lindkvist tre kandidater till pris i bara den klassen.
Lägg där till allt det andra och att Sverige håller sig så långt fram i den här sista klassen.
Nej, där är det nog juryn som får ta sig i kragen och hänga med lite känns det som.
Sverige delar ut 9 priser i sportklasserna och det är inget konstigt med det.
Det är en stor del av tidningsvärlden men jag tror det måste in mer kunskap om vad just sportfotografi handlar om i dom sammanhangen.
Nu kan det vara så att juryn ändå hittat några pärlor som jag alltså inte kunnat se ännu och då står jag där med mössan i handen.
Ja, det gör jag nog ändå förresten.
Sverige håller alltså hög klass i sportfotografiet och det är ju inte annat att vara stolt över det.
Grattis till svenska pristagare.
Juryn, ta en funderare, var detta verkligen det bästa ni hittade?
Fotografer.
Sluta skicka in jubelbilder.
Det är skit!
JA, jag har fått mycket från min måstelista fixat.
Tack Magnus Sundberg för ditt fina mail.
Du är verkligen en fin människa, det vet du va?
Annars säger jag det nu.
Fin.
Det är vad du är.
4 kommentarer:
Jag håller med.
Kollar på OS bilderna och kan bara instämma.
Det är likadant varje år i Poyi, bara en massa jubel eller depp bilder. Bildern har ju sett exakt likadana ut varje OS-år.
Frågan är vad som är en bra sportbild, eller om det är så att vi tycker så annorlunda bara för att vi i Sverige är vana vid att vi vill ta det ett steg längre ?
Själv undviker man att skicka in just de bilderna eftersom det blir så lätt, så klyschigt, och det är exakt de bilderna ALLA kan ta... dvs de är ju inte speciellt unika.
Nu ser jag att det sitter duktiga sportfotografer i Poyi juryn (i alla fall en av dem, två av dem känner jag inte till) och risken är ju alltid att det kan bli lite konstigt när man inte har någon i en jury med insyn eller vetskap om sportbilder. Men ändå så blir det så mycket konstiga bilder?
Gick själv och lade mig när de gick in på de sista reportagen igår kväll, men det känns ju som konstiga anledningar att Jessicas reportage ryker för att de inte vet vem det är? Är det det handlar om ? Att det måste var en kändis liksom?
Jag är inte bitter för att mitt reportage åkte bort, (även om man så klart ville vara med längre) men av anledningen till att det varit mycket brottning de senaste åren.. så det var ju den motiveringen också lite annorlunda. Då kan vi snart inte göra något som varit gjort förut.
Man kan ju inte sticka under stol med att man alltid vill komma längre och det är väl det som motiverar och driver en att göra mer och göra bättre, men jag kommer nog aldrig skicka in en jubelbild.
Eller depp bild heller för den delen.
Bara att instämma. Men jag måste säga att det gäller även nyhetsklasserna. Både spot news och general news är erbarmligt dåligt tills Pauls bild från Gaza dyker upp, men då får den "bara" award of exellence. Skitkonstiga prisbilder.
/Anders
Även jag måste instämma med dig Lars. Tänkte först att det var jag som missförstått innebörden av sport feature. Jag verkar ju dock inte ensam om det i så fall.
Jättegrattis till alla framgångsrika svenskar förstås! Och då menar jag även de som rök på slutet!
Jag blir mörkrädd när jag hör att Jessica outades för att juryn inte vet vem Sarah Sjöström är!! Innebär det att man aldrig kan vinna pris om man inte plåtar amerikanska eller brittiska sporteliten, eller hur skall vi tolka det? Helt sjukt. Det är väl bildens estetiska och journalistiska innehåll som skall ligga som grund för juryns beslut. Det skall väl inte göra skillnad om man heter Bolt eller Sjöström? Om man är amerikan, britt eller från svenska Salem?
Visst, det blir ju en konflikt i detta, eftersom en bild på Bolt väger, nyhetsmässigt ute i världen, tyngre än en bild på Sarah från Sverige, men jag tycker det är en jurys plikt att åsidosätta detta en aning i de klasser som inte är rena nyheteer för att få in god bildjournalistik från övriga länder i världen. Det blir så fokuserat på de områden som juryn känner sig bekväma inom.
Bra att du vågar tycka Lars!!
Skicka en kommentar