Google-video

Min kompis här på jobbet, Frennesson är grym!
Jag träffar tyvärr honom inte varje dag för han gör sitt kan man säga men de gånger jag gör det så har han alltid något nytt att visa mig.
Det är han som borde ha en blogg. Sjuk på nätet är han. Sjuk på teknik. Sjuk på fotografi.
Bra Peter, du är bäst!
Idag visade han mig detta.
Okej, jag fattar alla visste om det utom jag.
Där sitter jag med youtube medan man här kan söka efter långa filmer och det ser ut som man hittar mer.
Välj lång om du nu vill det och sök efter dina intressen.
Här hittar man lite om Salgado och kan helt plötsligt från sin soffa (eller jobbet) kolla in en föreläsning på 1,5 timma.
Men det finns låt oss säga mycket, mycket mer...
NachtweyHenri Cartier-Bresson
U2, här kan du se hela U23D men utan glasögon.

Fotograf stämmer

När jag ser detta blir jag lite nervös med tanke på mitt förra inlägg.

Glöggkväll

Foto: Anders Hansson
På torsdag har vi i PFK södra en glöggkväll. Vi har bytt ut korven mot glögg och pepparkakor den här gången.
Torbjörn Andersson som åtminstone är södras mest prisade fotograf kommer och berättar om hur man sätter ihop ett bra reportage/kollektion. Han kan vara Sveriges mest prisade men det har jag inte underlag för.
Men han är en av dom trevligaste. Det ska bli riktigt roligt och inspirerande.
Innan han snackar så ska det rulla lite av allas bilder är det tänkt och det börjar komma in bilder.
Bra bilder. Jag har bara tagit några här utan att fråga om lov, men jag hoppas att det är okej.
Jag tog några på slumpen så ni som inte är med behöver inte slå på mig på torsdag.
Kolla.

Foto: Roland Bengtsson

Foto: Emil Malmborg

Foto: Krister Hansson

Foto: Sandra Henningsson

En dag när du öppnar din dörr

Idag var det måndag på jobbet. Okej, det var inte bara där det var måndag, det inser jag väl men just där vi satt var det så mycket måndag.
Leif Å suckade hela dagen och sa också att det var måndag.
Mycket måndag.
När man sitter bredvid Åsa Sjöström som jag gör så kan man på hennes bord hitta bra tidningar och annat man kan bläddra i när hon inte ser.
Idag hittade jag en bok som ”eleverna” från Master classen från World press photo gjort. Mycket fint och en del flum med enligt mig.
Om du vill se en presentation av eleverna så gör du det här.
Glöm inte svensken David Magnusson.
Vill du höra och se lärarna så hittar du det här.
Från och med idag så kan man dessutom börja skicka in bidrag själv till tävlingen.
Ja just det, Åsa hon är i Stockholm och hänger sin utställning på galleri konstrast nu och är du i människobyn på lördag när hon har vernissage så köper du med dig en påse godis och blommor, klappar henne på axeln och ger henne påsen med godiset och blommorna såklart.
Klockan 12-16 är det som gäller.
Om man säger att Magnum lyckats ta multimedia några snäpp till så överdriver man inte. Kolla deras senaste, om klimatförändringen här.
Nu har Espen Rasmussen lagt ut sina bilder från Yemen på sin sida också.
Se det här.
Min bild är från stationen i New Delhi. Pojken är hemlös, föräldralös och allt vad det är, men han är glad för någonting.
Han skrattar till och tar i hand.
Han busar med en annan och så lunkar han vidare på dom nerpissade spåren.
Mycket Indien igen.
- Går du igenom årets bilder, Lasse.
- Inte årets kanske men från det här året.

Master class 2

Detta är åtminstone publicerat på söndagen klockan 20:30
Jag är alltså "bara" 41 minuter sen.
Bilden är från en station i Indien där några galningar sköt massor med folk här om dagen.
Dessa lever, men sover.
Jag fick ett mail från någon här i stan som ville att jag skulle komma och visa bilder i vår.
Nu hittar jag det inte och kan alltså inte svara på det, men jag kommer gärna om du som mailade råkar läsa min blogg.
Maila igen alltså så ser vi om det var bra datum.
Förlåt.
Snart börjar en ny vecka.

Master Class

Det finns något som heter Nordic Master Class. Vi snackade lite om det härom kvällen också. Ingen visste särskilt mycket.
Kalle var sur att han inte hade chansen ens.
- Men finns det ålderskrav sa vi.
Ingen visste. Det vi förstod var att vi andra också var chanslösa.
Ryktet säger att Lars Lindqvist, Casper Hedberg, Moa Karloberg och Linda Forsell är Sveriges bidrag och att det är Per Lindström, Hasse Persson och Lasse Fahlén som tar ut gruppen.
Men varför är det så hemligt, har någon koll på det?
Vad gäller och varför liksom, vem mer än dom får något ut av det, kan dom dela med sig på en bildbar eller något annat?
I Norge får man veta lite mer nu på tisdag. Kolla här.
Här får jag stryk av Bonny i squash. Men jag har större "överkropp" än honom, dessutom slog jag honom sist.
Röjder tog bilden och honom slog jag, låt oss kalla det LÄTT!

Söndag

Foto: Magnus Sundberg/GP
Det är tidig morgon i Skåne. Det är fortfarande mörkt ute.
Om jag hade varit i Göteborg hade jag gått på vernissage idag.
Min kompis Magnus Sundberg på GP publicerar idag ett reportage från Bangladesh/Indien i tidningen och på eftermiddagen har han vernissage med bilderna. Om du inte är i Göteborg du heller så ser du ett bildspel från Bangladesh här och ett från Indien här.
Magnus är en duktig man. Han är engagerad och tycker det är roligt med fotografi.
Alltid en stor inspiratör på många sätt. Vi sågs i New York för ett tag sen och åt middag. Mycket snack och god mat såklart. Han hade hyrt en fin våning en vecka. Bara en sån sak. Senast badade vi en sen natt i Tylösand efter en god ost på hans rum.
Jag ser också när jag surfar runt att Martin Gustafsson har gått om Gunnar Larsson som Malmös guldsimmare. Han tog sitt 33:e guld igår och jag vet att han kollar in min blogg ibland så jag passar på att säga Grattis direkt. Martin är också en flitig fotograf.
Klara Svensson tog brons i VM i boxning och hon är säkert arg för det medan jag ändå måste tycka att det är stort. Förra gången tog hon silver och står alltså fortfarande på pallen. Grattis Klara!
Se ett bildspel jag gjorde om henne här inför EM och ett här efter EM.

Varför då?

Igår var det som jag skrivit tidigare, bildnörderi här hemma till sent på natten.
Det är härligt på många sätt. Träffa glada vänner, äta gott och såklart "få" nörda ner ordentligt i bildens värld.
Se mycket bra bilder även om Daniel måste inse att han är duktig som fan och behöver inte be om ursäkt hela tiden.
Nej, Daniel. Kör hårt och skicka in!
När vi ändå var igång så kom vi också in på varför man gör vissa grejer.
Vad är det som säljer och vad gör det inte? Varför?
Många fotografer kanske gör grejer som "bara" är bildmässiga men som det inte riktigt finns någon historia kring.
Är det fel?
Blir man rik på det?
Nu har jag varit anställd i hela mitt liv så jag tänker inte så mycket på om grejen går att sälja eller inte.
Ofta söker jag glädjen bara. I fotografiet alltså.
Har jag roligt så räcker det.
Kommer det in så är det ju ännu bättre såklart. Ibland är det dessutom "insålt" innan jag åker, inte alltid.
Jag chansar. Men istället för att åka och fiska en helg så kanske jag väljer att åka till England och plåta "tough guy".
- Varför då?
- För att hitta glädjen.
Är det fel med det? Eller måste varje jobb som vi fotografer gör vara så politiskt korrekta?
Kan det rent utav vara så att det blir lite tråkigt om "alla" gör samma grej?
Går det att undvika när såkallade världshändelser händer?
Som jag skrev för ett tag sen så har Politiken varit i Yemen.
På Espens hemsida väntar en ny multimediagrej fårn Yemen. Jag vet av någon anledning att Paul Hansen varit där och du ser säkert ett mycket starkt reportage i DN snart.
Men det måste finnas utrymme för dom där "ickegrejerna" också.
I våras var jag i Grekland och plåtade folk som slänger mjöl på varandra.
- Är det viktigt?
- Är det en världshändelse?
- Hade jag roligt?
Det var hur roligt som helst och jag flög ner och stannade i två nätter.
Jag skrev det hela själv och jag hittade glädjen i berättandet.
Igen.
Jag ber inte om ursäkt för det, jag är glad för det.

Vår bransch är så liten och snacket går.
På något sätt så vet vi att Johan Bävmans bilder från Afrika blir bra.
Pauls Yemen bilder håller världsklass. Innan vi sett dom.
Snacket går och man undrar varför dom gjorde just dom där jobben?
Var det för att hitta glädjen, att berätta en nyhet eller något annat?
Sen inser man ju hur tung börda det på något sätt läggs på dom stackarna också.
Vi fastnar för något och så kör vi. Min kompis Tobbe i Umeå har ju slukats upp av hans jobb om Tatiana som opereras i Umeå.
Han hittar något mer där än att "bara knäppa några bilder".
Han är engagerad. Han kanske hellre skulle fiska en helg men han åker hellre till hennes säng på sjukhuset och kollar på "mama mia" på hennes DVD han sett till att hon fått av någon lokal handlare.
Respekt.
Alla brinner vi för olika grejer och det är inget fel med det.
Men brinner vi inte så är det ju inte roligt längre.
Oavsett vad det är.
Efter min semester i somras så behövde jag komma igång igen och gick på trav.
Jag hade roligt och hittade synen och tänket igen. Jag spelade dessutom bort någon hundring och gjorde det en ledig kväll.
Det har aldrig publicerats någonstans men det var en rolig kväll.
Och det var just därför jag gjorde det.
Men vilken förlustaffär så hade jag varit frilans så skulle det kanske gå under Katastrof men nu gör det ju inte det.

Inför Årets Bild då?
Ja, jag vet inte hur mycket man ska tänka "taktiskt" där.
Man måste nog vara medveten om att tävlingen är något annat än dagspressen.
Tyvärr för tävlingen ska ju spegla dagstidningvärlden.
Men gör den det? Jag tror jag ska sätta ihop ett reportage från Tough guv och Grekland.
Kanske något från Indien och någon singelbild här och där.
Sen får det mer än räcka. Men håller det hela vägen?
Är det viktigt?
Ja såklart, för mig är de det, annars kan jag ju skita i att betala och skicka in.
Men jag ser det inte som facit, får jag inget pris så åker jag ändå på det jag tycker är roligt.
Om och om igen...
För glädjen.
Har jag rätt?

VAB

Nu är det svårt att ta sig till och från Thailand också.
Nej, stäng ner resandet. Alla sitter där dom sitter.
Lagt kort ligger med andra ord. Ikväll kommer Kalle och då nördar vi ner oss ordentligt.
Torkelsson, Daniel och Emil kommer kanske också.
Röjder jobbar kväll liksom LeifÅ.
Bonny ska jaga djur i skogen.
Vi har ju haft några tidigare träffar hemma hos Bonny. Då är vi som sagt fler och det blir också mycket senare ute i hans studio på landet. Sist rundade vi av med disco sent på natten efter bad i varma tunnan.
Ja, hela den där baletten kan inte jag leva upp till här hemma men jag tror det blir topp ändå såklart.
Sushin är beställd.
Detta får man nog se som något annat än en traditionell bildkväll så att säga.
Även om jag är säker på att det kommer bjudas på en och annan pärla.
Jag har varit hemma med Vård Av Barn idag.
Det är ingen höjdare men det är heller inget man kan göra något åt.
Sömn och vatten är det bästa.
Till dig, vill jag bara önska en härlig helg.

Puckon!

Okej, det är inget nytt direkt, men va fan håller vi på med?
Vart är vi på väg?
Vem vinner och vem förlorar?
Jag känner mig som många lite maktlös, men vart ska det sluta?
Ska inte mina döttrar få resa som jag gjort, som jag gärna fortsätter med.
Ska några puckon få styra hela världen och vart vill dom komma?
Vad är det dom vill ha och vad är det inte.
Jag var som sagt i Bombay i våras och jag gillade staden.
Vill du se Gettys bilder från spektaklet och tragedin så kolla här.
Vill du ha bra koll så följ med här på ”India Times” hemsida.
När vi var där i våras så var det en fotograf från den tidningen som hjälpte oss och jag antar att hon nu är ute med sin lilla ryggsäck och fotografer död, blod och elände.
Nej, läser ni min blogg av någon anledning så säger jag bara:
- Lägg av!

Som Göran Segeholm redan berättat om SvD bildbehandling på nätet.
Jag tar också upp det, vart är vi på väg i vår lilla bransch?
Se bildbehandlingen här.

I morgon är det fredag om det nu kan vara någon tröst.
Jag hoppas att min vän Mikael och hans familj mår bra i Delhi.

Canon är tillbaka!

Torsdag och tillbaka på jobbet.
Enligt min kompis Peter Frennesson som jag faktiskt tror surfar mer än mig så har det beställts nya grejer till mig och honom.
Det ser bra ut.
Jag gillar mest knappen med paraplyt.
Den är bra på fotboll, när det regnar.

Lök på laxen

Man kan göra så mycket med bild och ljud.
Kolla in NY times grej om detta.
Burnett har nu lagt ut sina bilder från OS och du hittar dom här.
Det är lustigt det här med intresset för rörlig bild helt plötsligt.
Nu när Canon släppt en kamera/filmkamera så ska alla filma.
Det finns en ny film från Peking filmad med den, se den här.
Sen är det en kille som gjort en "parodi" på Vincenst första, se den här.
Annars är jag ledig från jobbet. Jag fixar med annat och umgås med min systerdotter och hon berättar att hennes syster (min guddotter) har ett mansidial.
Han ska vara simmare, vara svart och jobba som busschaufför.
Livet är lätt!
Själv drömmer jag mig tillbaka till Japan. Det här är sista lunchen i somras innan flyget lyfte till OS och Peking.
På fredag blir det sushi här hemma i goda vänners sällskap.

Skäggen bestämmer!

Det här är ifrån Helsingborgs pressrum.
Dom bjöd på läsk, det är inte vanligt.
Kexchoklad också men det behöver inte jag.
Nu stämplar jag ut vilket känns skönt.
Om du vill ha ett grymt tips så se fotografen Stephanie Sinclairs bilder från Afghanistan här.
Det är så starkt så man vill gråta.
Men gör det då.
Njut veckan annars.

Sea empress

Det är söndag och jag jobbar. Snart åker jag på hala gator till Helsingborg för innebandy.
1996 åkte jag till Wales för att det var en norsk båt som gått på grund och spillt ut massor med olja.
Jag flög till London i business class, hör och häpna. Reportern var redan där så honom skulle jag möta på plats.
Runt mig satt det fullt med kostymer och jag var den enda som inte hade det på mig.
Bredvid mig satt en man och jag såg på honom att han inte mådde bra. Halvvägs på resan fick han tag i spypåsen som han satt med länge utan att det hände något. Jag försökte se oberörd ut men jag sneglade hela tiden.
På den tiden åkte jag bara med ett par byxor, vilket jag aldrig gör mer.
Alltid ett par extra byxor ska med i bagaget. Jag vände mig lite in mot fönstret kanske mycket för att skydda byxorna.
Allt släppte för mannen och han lyckades nästan fylla påsen med maginnehåll.
Hans tidigare gröna färg var borta och han satt och vägde påsen i ena handen.
Jag tittade på honom. Han tittade på mig med den där lättnande blicken och så sa han:
- Vad varm den är och så log han.
Påsen försvann med flygvärdinnan och han var nöjd och jag med på något sätt.
I London gick jag ut med reportern som redan var där. Han kunde London och skulle visa mig en bra restaurang.
Vi åt och till första skålen så höjde vi våra glas, sa skål och så nickade han bara till och somnade.
Glaset var fortfarande kvar i luften men han satt och sov.
Jag lyckades trixa ur glaset ur hans hand och kollade mig runt och ställde ner det på bordet.
Ingen såg vad som hänt. Han snarkade lite lätt och jag åt vidare.
Sen piggnade han till och då var det som inget hänt. När han hade några tuggor kvar så hände det samma sak en gång till.
Pang, han sov med gaffeln halvvägs in i munnen.
Jag fick ner gaffeln och efter ett tag var han vaken igen.
På hotellet så ringde jag hem till redaktionen och frågade vad som var på gång.
- Han har narkolepsi, sa redaktionen.
När vi var färdiga med "båtjobbet" långt ute på den västra sidan av Wales ringde redaktionen och tyckte vi skulle försöka göra något mer från Wales.
Vi körde runt i vår lilla Ford vi hade hyrt med ratten på fel sida och letade jobb kan man säga.
Reportern sov med kartan i handen i framsätet.
Jag hoppade ur och smällde med dörren, snackade med fåraherdar och försökte hitta något kul.
Vi passerade en slalombacke som var insåpad och jag tog bilder.
Ingen snö alltså utan såpa.
Reportern sov i bilen hela tiden.
Efter 4 timmar kom vi tillbaka till hotellet och jag parkerade bilen, då vaknade han.
- Satan vad vackert det är här i Wales, sa han.
- Mmm, sa jag.
- Men nu skulle åtminstone jag behöva en tupplur, sa han.
Så fick det bli och senare på eftermiddagen gick vi på Rugby som är Wales nationalsport.
Jag tittade upp på hejarklacken mitt under spelets gång och där stod han, intryckt bland skrikande supportrar.
Och sov.


Patrick Zachmann har varit inne på "dåliga" ställen och fotograferat. Men inte bara där utan lite här och där.
Ta dig en titt här.
Vackra bilder, eller hur?

Unfold

För några år sen hade vi en sommarvikarie här på tidningen som heter Johan Berglund.
Han blev senare Årets Fotograf och tog även Årets Bild.
Nu har han startat ett bildjornalistiskt magasin. Inga annonser, det är gratis och bara bilder.
Okej, lite, lite text också men det är tjockt papper och mycket bra.
Gå in på hemsidan och klicka dig fram till distribution och kolla vart du kan hitta ditt ex.
Eller pröjsa in 299 kr för 6 nummer och få hem dom i lådan.
Det ska jag göra. Det är även den tidningen som håller i den nya tävlingen med 150000 kr i prispengar.
Näst störst i Sverige om man ser till prispengarna med andra ord.
Hur känns det Scanpix?
Bra jobbat Johan och Lycka till som bara den!
Nu tar jag åtminstone lördag.

Vad ska bort?

Redigeringen av ett bildmaterial kanske är det svåraste och det roligaste i vårt yrke.
Jag håller på med filminspelningen som jag var på i Stockholm för någon vecka sen.
Den här går bort såklart.
Jag fick ett mail om detta.
Det är ett gäng fotografer som samlas under samma tak. Kolla runt lite får du se vad du tycker.
Bill Gates är i Sverige. Aftonbladet har ett bildextra från hans spritparty.
Vilket ord.
Sist jag var på party utan sprit så har jag för mig att det var på Domus i Västerås och jag drack Zingo och åt chokladbollar.
Även om nervositeten var stor så fumlade jag mig upp till en tryckare innan allt stängde vid 22:00.
Spritparty...nej jag vet inte. Kom igen.
Vad är inte det liksom så rätt är det ju men det finns något nedlåtande i ordet.
Jag har också varit på några sommarpartyn med personalen från tidningen och jag tror Bill gick hem i Göteborgsnatten betydligt rakare en nattcheferna på den där tidningen.
Jonas ringer från Gällivare. Han springer runt i snön där uppe och plåtar skidor och vi skrattar åt ett gammalt bråk med funktionärerna på OS i Turin när svenskorna tog guld i curling.
Jag har det som ljudfil också, hahaha

Pissväderspolska

Foto: Roger Brinck/ Sydsvenskan
Jag hackar mig fram med min isyxa och uppe på toppen viner snön.
Himlen är blå men färgas nästan vit av snön som blåser av berget.
Det är rätt kallt men inte så jättefarligt.
Väl uppe på toppen så är utsikten magnefik.
Everest.
Mäktigt.
Jag står kvar länge, länge. Ingen har varit på toppen så länge som mig någon gång.
Jag tar av mig syrgasen och känner hur svårt det är att andas.
Kväver mig.
Tar fram min dator och skickar några mail från toppen av Tellus.
Sen går jag ner. Jag går hela vägen ner till byn. Passerar några läger på vägen men jag vill ner och jag bara går och går.
När jag kommer ner så väntar Michael Parkinson i en uppbyggd TV-studio.
Han vill ställa några frågor och när jag kommer in i studion med mina stegjärn så river jag upp golvet och ramlar.
- Pappa, är du vaken, säger min dotter från sängkanten och lördagen och verkligheten är här.
Jag vaknar och klockan är bara 05:20. Snön ligger som en äcklig, jobbig hinna över Skåne.
Det är halt såklart. Plåtar årets första julmarknad.
Den ser ut som förra årets. Nu sitter jag och myser med Spotify på jobbet.
Snart ska jag ut igen.

Wow, "jag" fick också ett pris idag.

Mitt reportage från Tough guy har tydligen fått pris i en europeisk tävling.
Det är Jenny Rydqvist som ligger bakom lay-outen.
Det blir alltid bra när hon jobbar.
Tack Jenny.

Vi gjorde det!

Ha!
Sydsvenskan kammar hem priser i stora journalistpriset.
Otroligt roligt. Karen och jag har jobbat en del ihop. Bland annat så gjorde vi OS i Aten tillsammans.
Hon är mer än skärpt kan jag lova, ett fullblodsproffs i alla lägen.
Jag blir så glad för deras och vår skull, för oss som jobbar med dom.
Men som vi brukar säga här.
"det är lite så vi jobbar här på sydsvenskan"
Grattis Karen, grattis Johan, grattis Jens.

No line on the horisont

LA times har varit i slummen i Bombay.
Jag var där i våras som du ser här uppe. Kolla in deras bilder från det hela här.
En annan story dom kör hittar du här.
Idag har varit en vanlig dag på kontoret kan man säga. Inget speciellt att rapportera.
Jag lovar. Jo, just ja.
Jag fick några goa botlegs av Brunte. Annars sägs det att U2,s nya skiva ska heta som "min" rubrik i detta inlägget.
Men detta kanske kan muntra upp, lite kul ändå.