En lite bättre normaldag

Jag börjar mer och mer känna mig lite, lite som Lennart Nilsson.

Idag fick jag chansen att vara med på ännu en operation som jag ju tog direkt.

Nu har det varit något dygn på akuten, en sterilisering och nu alltså en till operation.

Såklart kan jag inte visa någon bild jag är nöjd med ännu så jag slänger in denna som ändå inte ska användas i tidningen.

När jag idag kom ut från operationen i Landskrona så kvittrade fåglarna och solen värmde mitt helt nydestiliserade ansikte. 

Våren har kommit till Skåne.

Jag var riktigt uppåt efter operationen. 

Jag tycker sånt är spännande.

Läser ett fint mail från vännen Kalle Melander, där inne på operationssalen.

Det gör mig glad och jag ringer honom imorgon.

Tog av mig jackan när jag gick till bilen efter operationen. Tog ännu mer handsprit på händerna den här gången och körde mot Malmö.

Ringde min vän Johan Bävman.

Insåg att det bara var 2 grader ute men känslan var något annat.

När jag parkerade i garaget på jobbet tog jag en vända till med handspriten och gick upp till mina kollegor.

Jag ser att en annan vän, Daniel Nilsson har länkat till en grej där Paul Hansen pratar om sina bilder.

Jag har inte sett det ännu men det jag hört tycker jag går till överdrift.

Klart att "kopian" som Paul skickade från sin muggiga PC (oj, förlåt, jag tror DN har bytt tillbaka till mac nu) från Gaza ser lite annorlunda ut en den som han hemma i lugn och ro kan sitta och kopiera vid sin dator på redaktionen.

Dessutom med ett porträtt på Fredrik Funck på själva datorkepsen.

Så länge han inte tagit bort något eller lagt till något.

Fine.

När jag kör hem är det riktigt ljust ute. Det är vackert.

Ja, lite som en vanlig dag men ändå med en bättre känsla i magen än på länge.

Det är ju roligt.

På många sätt är det ju riktigt gott att leva.