Mars månad och med det så jobbade Tommy Söderlund sin sista dag på Gotlands-Tidningar igår.
Han jobbade där i 34 år och igår var sista steget ut genom dörrarna.
Ledningen har bestämt att det måste sparas pengar.
Då är det lättast att skära ner på det visuella tycker de.
Alla jag snackat om Tommy med säger att Gotlands Tidningar var Tommy Söderlund.
Eller tvärtom.
Att Tommy var Gotlands Tidningar.
Jag förstår att det måste sparas, men med så få fotograftjänster kan inte Gotlands-Tidningar i det här fallet stå och falla med en eller kanske två fotograftjänster.
Det måste finnas andra sätt att spara pengar.
Om det stämmer som jag hör att Tommy är Gotlands-Tidningar så innebär det ju att tidningen inte längre finns.
Jo, kanske du säger. Den finns fortfarande och det gör den säkert som en produkt.
Men sakta dör den bort och inte är det någon ledning som ställs till svars för det.
Så är tiderna, säger de bara.
Det är tragiskt för Tommy Söderlund, men sånt tycks hända.
Folk blir av med sina tjänster, så är det.
Men var detta verkligen bästa lösningen för GT.
Egentligen?
I det långa loppet.
Tommy Söderlund hade jag på en kurs jag höll i på Fojo i Kalmar för många år sedan.
Han är en tänkare, en klurig fotograf och så dök han upp sist hemma hos Kalle Melander när jag var där, för låt oss säga en månad sedan snart.
Han skrattade och mös, och som han andas fotografi.
Så fint.
Han klarar sig utan GT, men jag undrar om GT klarar sig utan honom.
---------
Dagen efter lammet vi mumsade på tillsammans åkte vi andra vidare till Fårö där vi hyrt ett hus.
På morgonen när jag skulle ut en sväng så stod Kalles bil i morgonkylan och varnade om att jag kanske inte startar.
Ett var säkert. Vi behövde den där bilen mer än den behövde oss.
Dagarna efter fick jag några bilder av Tommy som han sänt till mig och jag ville svara på det.
Hittade tyvärr inte hans mailadress så jag skickade ett via Facebook och nu när jag kollar så ser jag att han inte ens sett det.
Hjälp!
Tommy! Kolla din Facebook, jag har svarat dig sedan länge där.
Nu ser du till att göra det du drömt om alla 34 år och inte kunnat göra.
Work hard!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar