Om tiden vill ifatt

Töntigast av bildtexter är dom som berättar precis det man ser på bilden.
Det att amerikanskan kör upp sin klubba mellan benen för att fälla spanjorskan.
Det syns ju ändå liksom.
Jag har startat om med Jonas Linkvist ikväll.
Satan så skönt. Satan så rätt.
Vi åt gott och snackade om hur det borde vara och hur det har varit.
Bland annat. Härligt och inspirerande, man blir glad över vänner.
Nu tar vi nya tag.
Idag har jag varit på Taekwondo hela dagen men mellan två matcher skyndade jag mig på lite landhockley också som ni ser.
Ny bild på hemsidan.
Jag gjorde också ett bildspel, se det här.
Ofta känns tyvärr bloggen som den sista spiken för dagen.
Bara blaj och ingenting, men jag skyller på sömnen.
Den uteblivna.
Nu slänger jag hatten på hyllan här och slänger mig i säng.
Må torsdagen bli en bättre och gladare dag. Denna har inte gått helt smärtfritt kan jag lova.
Min lårmuskel bevakar varje steg jag tar och tar jag ut det för långt höjer den ett varningens finger.
Aja baja, tror jag den säger.
Och så tanden. Och så värmen. Och så kånkandet.
Min dotter F ringer.
- Kan man äta sköldpaddor, frågor hon.
- Dom gör det här i Kina, säger jag.
- Ganska hårt skal, konstaterar hon och så är det inget mer med det.
Natti-natti