När jag var i Osaka på på VM 2007 så tänkte jag att jag skulle klippa ihop några bilder.
Det är enda gången jag gjort det.
Vi tog in det i Sydsvenskan men det står att bilden är sammansatt.
Såklart.
Klicka på den om du vill se den större.
Hur gjorde jag då? Den dagen så sprang en amerikanska in på Sveriges bana!?
Det var skandal och jag hade allt på bild. Okej, det var inget unikt, det hade nog alla.
Men jag hade monterat en kamera med 70-200mm på en reling och med den tog jag sekvensen och i handen hade jag ett hus med en 500 mm och tag bilden på ettan. Då känns det som jag varit på 2 ställen samtidigt.
Det är ju det som är så bra med remotes.
Den vågade jag inte tävla med. Eller vågade, det hade ju kunnat utesluta mig ur PFK och det vill jag inte.
Såhär såg det ut.
2 kommentarer:
Nu har jag följt debatten om bildbehandling, ÅB, PFK och rätt och fel. Jag häpnar. Som hobbyfotograf och bildkonsument förvånas jag över att diskussionen handlar om regler i ÅB och hur de tillämpas. Det insinueras att bilder blir bra tack vare PS, inte av en fotografs blick för en tillfällig och annorlunda ögonfärg och förmågan att föreviga det. Att en påklistrad tejpbit på ett foto som sedan scannas är lika bedrövligt som om tejpbiten kopierats in i efterhand digitalt, att det förra borde betraktas som samma fusk som det senare men regelverket missat det. Att det finns en skillnad i hur den kommit dit, men inte hur det påverkar uttrycket i bilden. Men kom igen! För mig låter det fel, när så mycket krut läggs på denna diskussion men inget på redigeringen av bilden på Josef Fritzl. Varför? För att den inte var med i ÅB? Är det det bildjournalistiken handlar om?
Jag tror att tekniken sprungit om er, men att ni sitter fast i en gammal tradition om att den enskilda bilden ska visa sanningen. Tänk om flera bilder bättre beskriver ett skeende, men att det faktiskt kräver att man sätter ihop dem till en, som Lars Darebergs ihopklipp från häckloppet. Det måste ju vara något helt annat än att klona rökmoln från en bombning? Handlar det inte om syftet mer än tekniken?
Alltså den här Fritzl-bilden igen, några ondgjorde sig men det var inte mer med det, men någon menar att DN kunde ju vinjetterat istället. Då tänker jag ”men herregud, är det rätt att göra det om man döljer samma sak som när man målar svart?” Det kan det väl inte vara, att en viss teknik är OK men en annan inte är det när syftet är detsamma; att förvränga verkligheten så som den skildras i den enskilda bilden. Syftet menar jag, är det inte det som är lite poängen, inte tekniken?
Mitt råd är att ni ska skita i reglerna i ÅB, de ju bara påhittade, inga naturlagar, ja inte ens några vanliga lagar, och lyfta debatten lite. Det är tråkigt att inte alla vinner, men det finns väl något annat ni vill än att få rätt i ÅB. Eller? Är det så viktigt för karriären att det inte går att bortse ifrån, och är det så att DN är så känslig för kritik att frilansare inte vågar höja rösten när de fifflar med inköpta bilder? I så fall kan man verkligen börja fundera över vad bilderna skildrar och vem som bestämmer deras innehåll och hur de ser ut.
Du ska inte vara chef. Du är Sveriges bästa fotograf!
Ut och jobba istället.
/Anna
Skicka en kommentar