Terräng-ritten

Igår fick jag chansen att fotografera fälttävlan här i Malmö.

Jag hade tidigare i veckan gått hela banan på 6 km och kollat och som vanligt är det oftast vattenhindren som känns bäst, rent bildmässigt.

Arrangörerna hade lovat att det skulle i mer vatten dessutom men inte lyckats med det så det var rätt grunt tyvärr.

Det här med att sätta en kamera, en så kallad "remote" har blivit allt vanligare och vanligare.
Bara för några år sedan kunde jag uppleva det som att jag var helt ensam om det, men nu görs det av alla.
Det tycker jag känns roligt.
Egentligen gillar jag inte sätta remote när det senare visar sig att regnet ska ösa ner vilket det gjorde igår.
Men det var lätt att mellan ryttarna hämta sin kamera så det var inte hela världen.

 Jag satte en kamera vid det här vattenhindret lite för att få ett fint "vykort" av Malmö och ryttarna.
Det är min kamera som står längst fram (till vänster om den med plast).
Här under ser du resultatet.

Jag kom till tävlingen 2 timmar innan (08:00) det skulle börja och då var Roland Thunholm redan där.
Det är mannen du ser längst till vänster i bild.
En gång i tiden vikarierade jag för honom på Länstidningen i Södertälje när han troligen skulle prova vingarna och satsa på hästfotografi för fullt, vilket han också gör idag.

Han och några kollegor till valde ett av hindren när hästarna skulle ner i vattnet. Jag var själv rädd att det "bara" skulle bli hästhoppning av just det hoppet, jag ville ha vatten, eftersom det var just vattenhinder.
Idag är det ju vanlig hästhoppning (banhoppning).

Jag hade också en tanke på att jag skulle ner ordentligt med mitt vattenhus i vattnet men eftersom SVT köpt rättigheter och det grunda vattnet var det svårt att komma ner ordentligt.
Så jag kom inte bättre till än såhär tyckte jag men det ser jag mer som ett gott försök.

Här ser du hur det blev från den kameran.

Efter lång väntan och ingen mat, du skulle ha sett köerna till "korvmojen".
Jag såg dock min kollega Lisbeth Westerlund i knäckebrödskiosken där hon köade.
När jag vände mig om så stod Lars Brundin där och valde vad han skulle äta och när vi kramat om varandra kom Åsa Sjöström med 4 barn i en Christianiacykel.
Alla fotografer på Sydsvenskan.

Såhär såg det ut i dagens tidning.