måndag 31 december 2012
Lucka 31 med mig själv
Javisst, mina föräldrar tog det faktiskt ganska bra när jag kom ut ur garderoben.
Det blev ingen scen, nästan ingenting.
Jag pratar såklart om Narcissismen.
Men ändå.
Nu bryter jag väl mot alla koder och regler genom att intervjua mig själv i den här bloggen.
Jag skiter i det, jag slänger mig ut och gör det och jag avrundar år 2012 på det sättet.
Först och främst vill jag tacka alla begåvade, fina kollegor som så snällt svarade på min enkät.
Det är extra roligt med att ha en blogg tycker jag.
Att blogga är ju också ett sätt att få skriva lite. Om sig själv men det är också fint att få skriva av sig lite med den svenskan jag kan.
I december har jag också försökt lyfta fram andra fina och duktiga kollegor jag har.
" Det är bara självupptagna egon som bloggar" får jag höra ibland.
Visst, så kanske det är, jag vet inte.
Jag tycker det har varit roligt men är väldigt trött på att ständigt försvara varför jag gör det.
Kan inte jag få göra som jag vill på min egen blogg?
Det är ju helt upp till var och en om hen vill gå in och titta på den.
Jag har samlat alla "luckor" i min julkalender här på bloggen så du kan med lätthet hitta dom under den fliken lite längre ner till höger.
Om du vill gå tillbaka och se vad just en fotograf sa.
Under det ligger också min lilla sommarserie med ett gäng fotografer.
Året har gått.
2012 som snart går över till 2013.
På många sätt ett jävla skitår, men på några andra sätt inte det.
Vi på bildredaktionen tappade Kalle Melander och Johan Bävman och det såret läkar aldrig.
Det var nog det året som den stora skräcken kom för hur det blir i framtiden i vår bransch.
Jag börjar också bli trött på att försvara det vi gör, det vi står för.
Hur kan det vara så svårt att se det så att säga.
Det viktiga i det.
Det bra.
Sammanfattningen.
Jag sammanfattar lite av året, det gör ju alla så varför inte jag?
Resdagar på resande fot?
121.
Bästa film?
Palmefilmen gillade jag.
Bästa låt?
Nere på maskinisten/Thåström
Bästa fotobok?
David Alan Harvey
Dagar på gymmet?
92 dagar (bättre än förra året)
Blogginlägg?
1717 st (sämre än förra året)
Årets Podcast?
Värvet och The Candid Frame
Mappen 2012?
1,65TB (sådär 70000 Bilder)
Årets bilden, bilden.
Det blev sju bilder för mig som bilden, bilden.
Här är dom.
Nu kastar jag mig in i lucka 31.
Ärligt talat har det kommit in en hel del förfrågningar om det. Att ha med mig själv alltså.
Jag lovar.
Tycker också att många av mina kollegor har svarat fint och bra på mina frågor som jag alltså snott mer eller mindre rakt av från Proust så att säga.
Jag har förstått under resans gång att just förakt var ett lite för starkt ord.
Många har påpekat det nämligen.
Men jag är verkligen glad att så många svarat på mina frågor.
Jag har fina kollegor i hela landet.
Men jag är verkligen glad att så många svarat på mina frågor.
Jag har fina kollegor i hela landet.
Nu kör vi.
Är det något jobb/reportage du är extra nöjd med från året?
Efter 3 år som chef har det varit härligt att få komma ut och fotografera igen.
Jag är nöjd med en del grejer.
OS tyckte jag flöt på, på ett bra sätt. Jag var glad när jag var i Japan i våras.
Jag är också nöjd med att jag lyckades få ihop en historia med Jenny Wärn.
Att jag åkte till New York på våren.
England.
Det som skrämmer mig är att det mesta är gjort på fritiden och det är en oroväckande utveckling.
Men jag är nog mest nöjd att jag har viljan och drivet kvar att göra dom där grejerna.
Efter cheferiet ville jag ut igen.
Jag fick chansen att stanna men tog den inte. Jag hade sagt 3 år och 3 år blev det.
För denna gången. I början av året var jag ledig hela första kvartalet och då passade jag på att se Australien, Japan, England och New York innan schemat kallade på Sydsvenskan igen.
Vad är din idé om fulländad lycka?
Jag tror lycka är att vara behövd. Mycket av livet handlar om att vara behövd. Lyckan kommer när man uträttat det man är behövd till och har gjort det bra.
Jag tror lycka är att vara behövd. Mycket av livet handlar om att vara behövd. Lyckan kommer när man uträttat det man är behövd till och har gjort det bra.
Det i kombination med känslan av 2 öl, då brukar den fulländade lyckan komma.
Vad är din största rädsla?
Landstinget.
Jag har ingen förkärlek för att gå till doktorn direkt.
Inte som någon rädsla, det handlar mer om att vara till besvär tror jag.
Inte ska väl jag störa dom för min lilla prick på armen?
Nej, det håller jag mig borta ifrån, rätt som det är så hittar dom ju något om man har klippkort till vårdcentralen.
Tyvärr kan jag känna stress över den här grejen med att vara till besvär när jag jobbar.
Snacka om att vara till besvär och det gör att jag ofta får höra att jag är väldigt snabb.
Vad föraktar du i din personlighet?
Jag kan vara så himla trött på mig själv. Men jag är ju där hela tiden.
Jag kan vara så himla trött på mig själv. Men jag är ju där hela tiden.
Jag kommer inte undan. Som chef fick jag lära mig ganska mycket om mig själv och det var
både roligt och lite sorgligt kanske.
Jag jobbar med det.
Men egentligen spelar det ingen roll för det är ju ändå hur man uppfattas och det stämmer väldigt sällan med
den bild man har av sig själv.
Skrämmande på många sätt.
Kan också störa mig på att jag har så svårt att säga nej, rädslan att vara till besvär och att jag pratar så mycket när
jag träffar vänner.
Bland annat.
Vad är din bild av total misär?
I stort är det ju när människor far riktigt illa och inte har det som krävs för ett bra liv.
Vad föraktar du i andras personlighet?
Jag brukar säga att jag har svårt för dålig hygien och snålhet.
Men allra svårast har jag för människor som försöker höja sig själva genom att klanka ner på andra.
Vilken levande människa beundrar du mest?
Jag har nog ingen människa jag beundrar direkt.
Men människor som får saker gjorda.
Människor som får andra att skratta. Musiker som kan få igång grejer i kroppen.
Jag tror musiken är det starkaste berättarsättet.
Vad anser du vara en människas mest överskattade egenskap?
Några i min egen enkät har sagt utseendet och det måste jag nog hålla med om.
Det vilseleder och gör konstiga saker med människor.
Dels dom som är, enligt någon mall, snygga är ofta riktigt märkliga och dom som enligt mallen är fula
blir så ofta missuppfattade av andra.
Vad gillar du allra minst med ditt utseende?
Jag försöker att inte tänka så mycket på det.
Glada människor har något extra tycker jag, så det försöker jag vara.
Vilken levande människa föraktar du mest?
Jag går inte runt och föraktar direkt.
Ogillar Jan Björklunds idéer i den svenska politiken.
Om du skulle dö och komma tillbaka som någon annan.
Vem skulle det vara?
Vem skulle det vara?
Bono.
Var skulle du helst av allt bo?
Den är svår tycker jag.
Jag gillar Irland, men det är mer en romantisk bild av det hela. Jag har bott där och det är mögligt och kallt.
New York skulle bli väldigt dyrt för mig.
Lissabon är fint.
Sydney är ju perfekt på många sätt.
Tokyo hade gjort mycket med mig.
Vad värdesätter du mest hos dina vänner?
Skrattet är så himla viktigt.
Att få folk att skratta är en fin egenskap.
Jag blir inte förvånad när kvällstidningarna listar hur mycket komikerna tjänar.
Klart dom får tjäna pengar, det är ju beundransvärt att få folk att skratta.
När jag föreläst och fått folk att skratta är det en sådan fin känsla i magen.
Så jag värdesätter humorn, att dom finns där och bryr sig och skrattar såklart.
Hur skulle du vilja dö?
Som en nyhet.
När ljuger du?
Jag får ofta höra att jag överdriver eller att det där kan inte vara sant.
Det stör mig.
Jag ljuger aldrig medvetet men för att göra en detalj bättre eller för att locka fram ett skratt kanske jag kan överdriva lite.
Allt för att få någon eller några att skratta lite.
För mina barn ljuger jag ofta, men det gör ju alla.
- Glassen är slut! trots att hela frysen är full.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Om mig
- Lars D
- Malmö, Skåne, Sweden