Födelsedagen!

Men det blev ju en riktigt fin dag det här. Stressig men fin ändå på något sätt.
Solen sken och det var riktigt varmt.

Jag började dagen med en träff med två stjärnor från Lugi handboll.
Clara och Anna.
Det är förresten Claras hand som jag publicerar till det här inlägget, hon är lagkapten i laget och har sin hand som sitt stora vapen.
Så gulliga tjejer.
När jag var färdig fick jag en kram av dom och jag rodnade lite men blev ändå glad såklart.

Vidare och träffade två tränare i Lugi.
Tomas och Johan och vilka proffs.
Inget krångel, inget suckande. Handbollsmänniskor är bra, det har jag lärt mig sedan tidigare.
En bulle och en ny kopp te.
Solen stekte där på innergården.
Min fin-fina kollega Richard Åkesson sken i solen i nyköpt (eller nystruken) skjorta i blått.
Han är stilig på något sätt och jag blir alltid glad av honom.
När han är på det humöret.
Jag undrar hur många hotellnätter vi haft tillsammans och vad vi egentligen gått igenom tillsammans?
Det är fint.
I Adelaide i Australien bodde vi i det mest märkliga hotell jag någonsin bott i och på kvällen lyssnade vi på jazz och åt krokodil. Eller i Japan, eller i Finland...eller i ja du fattar.
England och Skottland.
Vi tar det en annan gång tror jag.

Vidare till en annan spelare som vann SM-guld 1980.
Ja, sådär har det rullat på och så en fotografering till på eftermiddagen.

Men alltså det här med porträtt och att arrangera och ställa upp.
Jag blir stel, motiven blir stela. Jag tycker det är svårt.
Snälla Anna Simonsson, fixa den där workshopen igen är du gullig.
Lär mig allt du kan!

Fan, jag saknar min kompis Göran Thorén i Falun.
Han kan mycket den där filuren.
En gång nörd, alltid nörd.
Jag minns när vi sköt pilbåge rätt upp i luften och lät pilen trilla ner så nära som möjligt.
Vi snackar inte om det...just nu.

Jag får ett mail från John Kimmich från skolan i Sundsvall.
Jag vill också vara student och jobba i team och skära ner material och jobba, jobba.
Har haft ett öga på klassen under deras projekt och kanske ett extra öga på Tina Skiöld,  Cecilia Träff och Sandra Forslund Olsson.
För att jag bestämde mig för det bara.
Eller kanske för att jag gillar Tina och Cecilias driv till andra projekt som inte handlar om dom själva.
Att Tina valde att göra ett sportrelaterat jobb och för att Sandra stannade hemma i Medelpad.
Men jag har såklart också haft ett ännu mer extra öga på min gamle vän Fredrik Jalhed och Elin Jonsson.
Jag blev så himla glad när jag hörde att fina Emma Larsson (som var handledare till Fredrik under praktiken) fortfarande har kontakt och att Fredrik låtit Emmas skarpa öga varit en del i processen.
Det är på många sätt glädje det.
MEN!
Du ska egentligen skita i det och kolla in hela klassen såklart.
Jag hopas jag får ta del av deras tidning, kommer nog tyvärr inte kunna närvara på vernissagen.

Jag ser att Tina Skiöld är 21 år.
Om 1 vecka har jag varit 21 år på Sydsvenskan.
Ridå.

Satan så många idéer som snurrar i huvudet.
Det är bra.

Jag pratar med Jonas Lindkvist, min gamle vapendragare. Han sitter glad i Skövde.
Jag blir glad av det.

Torbjörn Jakobsson, en till vapendragare ringer också. Vi fnissar och han har nyheter om 24:an.
Alltid något.

Jag tänker på Peter Claesson.
Jag gör det ofta.

Johan Bävman ringer. Han låter förvirrad men sådär pojkfnissig som han alltid är.
Saknar såklart.
Mer av den varan.

Per-Anders Jörgensen skickar ett sms.
Jag blir glad av det också.

Tycker du att det här inlägget börjar bli en stor portion "namedropping"?
Visst.

Igår åkte jag hiss med Carl Bildt.
Inte för att jag jobbade, utan för att det bara blev så.
- Vad är det för brännvidd på det där objektivet, sa han?
- 500 mm, sa jag.
Sen var vi framme.

Idag under en mer privat fotografering i hamnen i Malmö kom sångaren (Magnus) i Weeping Willows gående.
Hela den grejen kändes lite märklig på något sätt.



Men på många andra sätt var detta en jävla skitdag!
Men vi hoppar det just nu.



Efter 21 års vänskap kom min kamrat Peter Frennesson ihåg min födelsedag för första gången idag.
Bara det är stort, jag blev glad av det.
Tack fina du!

Det blev en bra födelsedag och då har jag inte ens berättat om det som hände utanför jobbet så att säga.