Han flyttade till Värmland och bytte "sida" och nu är han fotograf.
Duktig sådan.
Kolla gärna in hans hemsida.
Nu ställer han snart ut också, så roligt.
Jag blir glad och solen skiner.
Det Ulf Berglund och Johan Bergmark gör med RALF är också så himla inspirerande och roligt.
Härligt projekt och en bra tanke.
Jag lyfter på hatten för alla tre just nu.
Tack!
Såhär skriver RALF om Roger dessutom.
Roger Borgelid är fotografen som inte kan sluta resa. Han har i 25 års tid skildrat världen för Sveriges och Norges ledande tidningar och magasin. Uppmärksammad
och prisad för sina resebilder världen över. Bland annat utsedd till ”Photographer of the year” i Black & White Magazine 2005. Roger är i grunden skrivande journalist,
men gick efter för hårt arbete in i väggen vid sekelskiftet. Han valde då att byta hjärnhalva. Från den analytiska, intellektuella och planerande vänstra hjärnhalvan till
den friare, mer intuitiva och poetiska högra hjärnhalvan. Han gick över till fotografi. I fotografin hittade han ett mer uttrycksfullt språk. Ett språk som inte passerade hjärnan först, utan som utgick från en känsla.
Nu har han valt att visa upp en av sina största resor.
En resa inåt. I sig själv.
Shadowlands är Rogers första helt eget genomförda konstnärliga projekt. Han har alltid tyckt om att vara runt barn. De representerar det bästa hos oss människor.
De är oförställda, ärliga, fulla av liv och närvaro. På så vis är de också tacksamma att fotografera.
De har inga förutfattade meningar om hur de bör se ut på bild. Inga masker att gömma sig bakom, ingen oro för vad andra ska tycka.
När Roger gick en workshop för Mary Ellen Mark för några år sedan sa hon: ”There is a trancendental feeling to your photography. Your images is otherworderly. They
go beyond being what they are, beyond what you see.” Hon tyckte särskilt mycket om hans bilder på barn. Kanske borde han skaffa sig ett projekt som involverar barn, och vad var då mer naturligt än att rikta kameran mot sina egna.
Från början var det bara förutsättningslöst, utan några andra tankar än att följa och skildra sina barns sommarlov. Men ganska snart insåg han att bilderna handlade om
något mer och djupare. Genom att använda sig av en app i telefonen, som efterliknar en gammaldags plastkamera och svartvit analog film, kunde han släppa alla tankar på
teknik och prestation. I stället kunde han hänge sig totalt åt skapandet på barnens eget vis – spontant, lekfullt och närvarande. Med en liten kamera (telefon) blev han inget
störningsmoment i sina barns lek och utforskande av miljön runt sig. Han var samtidigt med, men utan att synas. Bilderna skildrar barndomens fria sinnen, det där
förtrollande gränslandet mellan saga och verklighet, mellan lek och allvar, drömmar och rädslor. Skärvor från vår egen barndom. Den där magiska världen där barn är så fantastiska på att förlora sig i…en värld som vi vuxna ofta glömt.
G A L L E R I R A L F // Stockholm 2014-04-23
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar