onsdagen den 21:e juli 2010

2005-01-12



Tsunamin. Det hände på julen 2004 och jag åkte på nyår. Jag och Karin flög via Bangkok och sen ner till Phuket.
Vi bodde som så många andra journallister på Pearl Village. Vi jobbade dygnet runt och upplevde saker jag åtminstone aldrig kommer glömma. Lukten är en sak. Vi kom till en punkt när vi inte kunde stanna längre och fårn hemmaredaktionen var det olika bud.
Åk hem var ett och åk till Indonesien var ett annat. Jag var sjuk så hemresan kändes just då lockande. Idag känner jag mig kanske korkad som inte stod på mig mer men sådär är det när man är ute. Orken är inte samma som när man sitter hemma och bara vill ut, ut ut.
Vi flög upp till Bangkok och stannade där ett dygn också. Vi lyckades bo på ett av de finaste hotellen jag bott på.
19 våningen som var en businessvåning som kostade några kronor extra men det var en fri bar på den där våningen.
Jag räknade till över 20 småkuddar på min säng. Det var en fin utsikt och jag tog mig till en Thaiboxningslokal.
Det var en fin terapi efter katastrofen i södra Thailand. Gå runt och fotografera något annat.
Tyvärr är reportaget inte publicerat någon gång men så kan det ju också vara.

2 kommentarer:

johan sa...

hej johan heter jag!jag är en av dom som följer din blogg! jag har aldrig lämnat nån kommentar förut...men jag gillar dom här "tillbaka blickarna" som du har börja posta här på din blogg!jävligt roligt att se!!
ha de bra

Lars D sa...

Hej Johan

Tack. Vad roligt att du kommenterar också.

/LarsD

Om mig

Malmö, Skåne, Sweden