Klippbordet

Jag får många mail och gratulationer för mina priser jag fick i fredags.
Tack så mycket för det.
En del av er vill ha tips eller att jag ska berätta lite om bildspelet jag fick pris för.

När jag gjorde bildspelet första gången så var det bråttom, bråttom och jag tror du vet hur det är med det.
Det blir sämre såklart och alldeles för långt. Den första versionen ligger kvar på min vimeo-sida.
När året gick mot sitt slut visste jag att jag var tvungen att klippa ner det. För att det var för långt och för att ÅB har en tidsbegränsning på 5 minuter.
Nej, jag gillar inte den regeln. Jag gillar inte regler oftast.
Vi på Sydsvenskan träffades på några ÅB kvällar i filmsalen och jag visade min långa version men berättade att jag skulle klippa ner den till en kortare version. Vi snackade lite om hur jag skulle klippa ner den. Vad skulle jag börja med och så vidare.
Nyttiga diskussioner.
Jag flög upp och träffade Tobbe och Jonas och fortsatte snacket där.
Mycket bra men jag kände att jag hade ett rätt roligt och låt mig säga väljobbat material.
Men det är svårt att i december hitta den där tiden och inspirationen med för den delen.
Just det kände jag att jag var tvungen till.
Så jag klippte ner den till 4,38. Kanske hade jag kunnat få ner den lite till men just då så såg jag inget behov av det.
Om du lyssnar så hör du också att jag inte presenterar någon av dom som pratar.
Jag har egentligen bara använt musiken från deras program som bakgrund och så lagt citat på det.
Nu hade jag många roliga citat så det gjorde det lättare. Så har jag ungefär tänkt när jag klippt ihop det.
Det är Mats som börjar bildspelet med:
"Jag valde mellan varpa och konstsim".
Det är också Mats som slutar hela bildspelet med:
"Men va fan, man kan ju misslyckas, sånt är livet".

Hoppas att det var ett litet svar på hur jag gjorde när jag satt vid "klippbordet".

Jag har gjort reportaget på lediga lördagsmornar och dom här herrarna tränar i Simrishamns simhall så det är nästan 25 mil att köra.
Avfärd många, många lördagsmornar 07:00 med poliskontroll och blåsa vid Statoil i Ystad och sen hem igen till lunch.
När jag kommit en bit med reportaget så kopplade jag in fina, duktiga, prestigelösa reportern Heidi Silvander som åkte med och skrev reportaget. Så himla duktig och lätt att jobba med och jag är så glad att hon ska med till London i sommar.
Jag frågade sen sportcheferna om jag fick åka med till VM i Amsterdam och det fick jag.
Här bodde jag. Tyvärr var lagets rum fullt så jag delade med några asiatiska kvinnor. Så det blev ingen dyr resa om jag säger så.
Det blev 4 sidor och en etta i tidningen och så blev det alltså det här bildspelet också som jag fick pris för.
Här ser du förresten hur det blev i tidningen, där det gick i färg.
Jag är glad och känner att jag måste nog åka en sväng och titta på det nya programmet snart.